- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
368

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

366

xaver li ske.

304

ej genom enskild, utan genom offentlig hänsyn. Äfven om detta
af de okunniga skulle kunna tydas till ondo, har jag likväl, dä
det är en hetmans sak att mindre fästa afseende vid skarpa
omdömen än på republikens behof, äfven i detta fall föredragit
statens kraf framför hänsynen till mitt enskilda rykte, liksom äfven
framför iudicia vulgi.

I:o länder nämligen detta till H. K. M:ts oeh
republikens ära.

1) Det är verldsbekant att fienden till förene ej ville inlåta
sig i några underhandlingar med våra kommissarier, förrän han
sett fullmakter och ratifikationer af H. K. M:t. Men nu, ehuru
han länge kämpat derom med oss, måste han, då han sett
im-mot am no stram eonscientiam i fråga om H. K. M:ts rätt och
värdighet, gifva efter och nöja sig med en af mig uppsatt
handling. — 2) Af hertig Gustafs bref till främmande potentater och
af de vilkor, som nyss blifvit tillstälda honom, patet, att han
præeipue derföre företagit detta krig, att han ville befästa sin
usurperade titel; och han hade deri ej ringa grund att förebära
mot oss, då han autentiee kunde ådagalägga, att till förene
republikens kommissarier mottagit af de svenska kommissarierne
offentliga handlingar med hans titel, hvilket han nu i det med
mig slutna fördraget ej kunde uppnå nec armis nee rationibus.
Det är lätt att förstå, med hvilken ära det skett för oss, med
hvilken olust för honom. — 3) Då dessa tvänne hinder nu blifvit
häfda, så skola de herrar kommissarier, som H. K. M. och
republiken komma att utse för de lifländska underhandlingarna,
redan ha lättare att afskräcka fienden, om han skulle återkomma
till de forna anspråken och förnya dem. — 4) Skriftliga bevis
äro för handen, utaf hvilka afskrifter skickades till H. K. M.
och herrar senatorer, att det är han som börjat underhandlingarna
om fred och att han först hane eessationem urgebat. När
slutligen underhandlingarna redan blifvit afbrutna, lät man
Riga-borne skrifva till mig under förevändning af att svara på mitt
bref från förra året och uppmana mig till fred. Äntligen länder
icke heller detta till skam för oss, att han förpliktat sig dertill,
att hans kommissarier skulle vänta våra i Riga och vid första
underrättelse vara præsto.

II:o. Nödvändigheten ville det så.

l:o. Hela ställningen var sådan att, om vi hade gått till
väga med oförnuftigt egensinne, hade alla dessa considerationer
honoris et emolumenti, som ofvan nämdes, kunnat förvandlas till
sin motsats, och då hade fienden hos grannstaterna kunnat
före-kasta vår republik, att den ej visade benägenhet till fred, eller
skulle vår republik ha beskylt mig, att jag ej uppfylt dess vilja,
utan med krigstumult gjort till intet det gynsamma tillfället. —
2:o. Vi måste ea parte virium nostrarum eontendere med
fienden, hvari vi voro infinitis modis infirmiores. Ty äfven om

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free