- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
410

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

408

J. MANKELL.

10

Nyligen har äfven en bland vara mest framstående
historieforskare satt faran för Sverge i fullständigt system. Enligt hans
åsigt var »den tyska expeditionen till sin anledning och
utgångspunkt ett försvarskrig». Han anser kejsarens och Wallensteins
planer på Sverges eröfring ovedersägliga. Han förnekar bestämdt
den nyare tyska historieforskningens påståenden, att Gustaf Adolfs
föregifna farhågor för Sverges frihet och säkerhet allenast skulle
utgöra en täckmantel för hans krigslystnad och äregiriga
eröfringsplaner. Han påstår, att Sverges s. k. naturliga gränser, hafvet,
Östersjön, icke varit betryggande för landets sjelfständighet,
utan att dertill äfven fordrades herraväldet öfver de motsatta
kusterna. Han anför till stöd derför Gustaf Adolfs egna ord,
äfvensom Oxenstiernas liknelse, att Sverge kunde betraktas som
en fästning, hvars vallar voro skären, hvars graf var Östersjön,
och hvars utanverk (contre escarpe d. v. s. grafvens ytterbrant)
var Pommern och de öfriga kustländerna. Att bemägtiga sig de
sistnämnda innebure således blott att på ett berömligt sätt sörja
för landets försvar samt ingalunda eröfring. Det var derför,
som Gustaf Adolfs alla krigsföretag i grund och botten
egentligen blott afsågo fäderneslandets försvar och i följd deraf ur
fosterländsk synpunkt voro fullt berättigade.

I hvad mån nämnda liknelse var haltande eller icke, vill
jag här icke närmare undersöka. Yore den rigtig, måste man
likväl fråga sig, hvarföre Gustaf Adolf icke tänkte på att i
främsta rummet bemägtiga sig fästningens baksida, nemligen
Norge och de danska provinserna på den skandinaviska halfön,
innan han satte sig i besittning af grafven och utanverken på
framsidan. Yore den rigtig, så skulle t. ex. icke Englands
sjelfständighet vara betryggad utan egandet af Holland, Belgien
och Frankrikes norra del — icke Rysslands utan innehafvandet
af Sverge, Mindre Asien, med flera exempel, som i oändlighet
skulle kunna omväxlas.

Men hvad jag här vill undersöka är, huruvida verkligen
någon fara för Sverges säkerhet förefanns eller hotade vid
tidpunkten för Gustaf Adolfs öfvergång till Tyskland. Tvifvelsmål i
detta hänseende hafva hos mig ursprungligen uppkommit af rent
militära skäl och icke minst genom de arkivariska upptäckter,
som på senare tider blifvit gjorda i afseende på den oerhörda
utveckling af Sverges krigsmagt, som under sednare delen af

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0418.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free