Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
416
j. mankell.
10
Hela denna Sverges utomordentliga, militära
kraftutveckling före deltagandet i trettioåriga kriget har af de fleste
författare, som skrifvit om Gustaf Adolf, varit mindre känd eller
beaktad, hvarför de äfven låtit förleda sig till skefva omdömen
angående landets politiska och militära ställning i allmänhet
och särdeles med afseende på de faror, för hvilka det var
utsatt från grannländerna.
På våren 1623 spred sig i Sverge ett rykte att konung
Sigismund, trots stilleståndet, vid Danzig samlade 10,000 man
och en transportflotta af 200 fartyg, hvilken utrustning ansågs
vara rigtad mot Sverge. Äfven om så varit fallet och äfven
om ett dylikt företag blifvit åtföljdt af ett anfall på Lifland,
så hade svenska krigsmagten dock, med den tillväxt den redan
vunnit, varit mer än tillräckligt stark att afvärja detsamma1).
Troligtvis hade polackarne aldrig, af brist på örlogsflotta,
kommit från Danzigs farvatten. Gustaf Adolf såg imellertid i
denna truppsamling en anledning att utrusta hela krigsmagten
till lands och vatten samt att till och med för första gången
indela den vapenföra befolkningen i rotar till kusternas och
gränsernas försvar. Då imellertid ingenting tills vidare hördes
af, afseglade konungen i medlet af Juni med en del af flottan
från Elfsnabben till redden utanför Danzig, der likväl allt, vid
närmare undersökning, befanns lugnt, hvarföre konungen, sedan
staden utfäst sig att icke tillstädja någon sjörustning,
återseglade till Sverge. Imellertid hade svenska folket, hos hvilket
minnet af 1598 års händelser ännu var ganska lifligt, blifvit
uppskrämdt, och skräcken för det väntade polska anfallet
qvarstod långt derefter samt begagnades skickligt af Gustaf Adolf
att i ökad mån taga offervilligheten i anspråk.
Är 1624 hade konungen ämnat fullända Liflands eröfring,
men hindrades derifrån genom den tulltvist, som uppkom med
Danmark och hvilken under mötet i Ulfsbeck i Juni månad
antog så hotande dimensioner, att han ånyo ansåg sig böra
utrusta större delen af krigsmagten och vid Horn i Småland
sammandraga en armé. Fastän tvisten bilades, qvarstodo
likväl misstankarne mellan de båda magterna under återstoden af
året och början af det följande, då en alldeles ny fråga tog
uppmärksamheten i anspråk.
’) Se Mankells »Uppgifter» o. s. v. n:o 54, 56 o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
