Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
j. mankell.
10
föreslagen ytterligare hjelpsändning till Polen af 4,000 man
rytteri af böj des.
Visst är, att tillfället för Gustaf Adolf varit särdeles
gynsamt att på Danmarks bekostnad »arrondera» Sverges illa
belägna gränser, liksom Karl X Gustaf sedermera gjorde, och att
bringa hela den skandinaviska halfön under en spira, hvartill
krafter ingalunda saknades. Denna åsigt framstäldes äfven af
Axel Oxenstjerna i April 1628, liksom han sedermera vidblef
densamma. Men vare sig att Gustaf Adolf redan bestämt sig
för deltagandet i tyska kriget, eller att han på hösten 1627 varit
intagen af öfverdrifna föreställningar angående Sverges fara, om
kejsaren erhöll medel att skapa en flotta och den danska
monarkien derigenom allvarsamt hotades, så beslöt han sig för att
i stället hjelpa Danmark och äfven lemna de tyska protestanterna
det understöd, som ännu var möjligt.
För sistnämnda ändamål utfärdades en kungörelse,
hvarigenom alla i Tyskland förföljda trosförvandter erbjödos en
tillflygts-ort i Sverge (den 12 November). Den 18 November erhöll
Oxenstjerna bemyndigande att med Polen afsluta ett stillestånd
på några år1). Till Stralsund sändes hofmarskalken Didrik v.
Falkenberg, hvilken derstädes infann sig i December, för att
hjelpa borgerskapet sätta staden i försvarstillstånd2).
En af Gustaf Adolfs första handlingar, sedan han
återkommit till Sverge, var att den 27 Oktober till den 8 December
utskrifva en riksdag i Stockholm. Den 4 November hölls
rådslag angående den proposition, som borde göras ständerna; men
då nämndes intet angående faran från Tyskland3). Derom
ordades först i konungens tal till ständerna den 13 December,
äfvensom i den samma dag öfverlemnade kungliga propositionen4),
men blott helt kort och i allmänna ordalag samt såsom
ytterligare skäl för utskrifnings beviljande till polska krigets
fortsättande, hvartill medel i främsta rummet begärdes och äfven af
riksdagen beviljades (genom riksdagsbeslutet5) af den 24 Dec.).
iy Cronholm, Sverges Historia under Gustaf II Adolf, II s. 308.
2) Odhner, Sverges deltagande i Westfaliska fredskongressen s. 12; kan
flock möjligen innebära ett misstag och hafva afseende på följande år.
3) Kullberg, Svenska Riksrådets protokoll s. 59.
4X Styffe, Gustaf Adolfs Skrifter s. 304 och 626; Tham, Ridd. ocli Adelns
protokoll.
5) Stjemmån.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
