Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
gustaf ii adolfs deltagande i trettioåriga kriget. ,
433
ledning häraf afgingo kort derefter stralsundska sändebud, jemte
Borchardt, till konungen i Preussen1).
Då Arnheim ej med godo lyckades förmå staden till
eftergift, samlade han i början af Maj en kejserlig afdelning, med
hvilken han slog läger norr om staden och började dess
be-skjutning. leke långt derefter lägrade sig en annan afdelning
söder om staden. Flera stormar på utanverken försöktes, men
afslogos af det vapenföra borgerskapet, som räknade 2,000 man.
Men staden lyckades hålla sjöförbindelsen öppen. Den 18 Maj
kom från svenska eskadern ett uppmuntrande bref från Gustaf
Adolf jemte en läst krut. I slutet af månaden anlände från
danska eskadern tvänne afdelningar krigsfolk å hvardera 600
man och samtidigt den 31 Maj boskap, artilleri och
ammunition från svenska eskadern. I Juni kommo ytterligare 450
danskar jemte löfte från Kristian IV angående snar
undsättning i stor skala.
Den 28 Maj hade de stralsundska sändebuden anländt till
Marienburg, der de den 30 erhöllo företräde. Konungen
beviljade dem genast beredvilligt den sökta hjelpen s.amt lät den
3 Juni öfverste Fritz Rosladin afgå från Dirschau med 600
vesterbottningar under öfv.-löjt. Axel Duvall, hvilka på en
afdelning af flottan under viceamiral Claes Fleming fördes till
Stralsund2). Sedan den sistnämnde den 25 Juni med staden
afslutit ett förbund (ratificeradt af Gustaf Adolf den 22 Juli)
på 20 år till gemensamt försvar, dock utan kränkning af
kejsarens eller pommerske hertigens öfverhöghet, infördes
hjelp-trupperna under Rosladin. I ett bref af den 2 Juni från
Marienburg till rådet redogjorde Gustaf Adolf för de skäl, som
förmått honom undsätta Stralsund; det var fruktan för den
kejserliga sjömagt, som der möjligen kunde bildas samt krossa
Danmark, bemägtiga sig Sundet och störa förbindelsen mellan
Sverge, Finland och Lifland. I jemnbredd med Stralsunds
stegrade fara, ökades konungens bekymmer. I bref af den 30
Juni från Dirschau till rådet yppar han sin afsigt att med 9
svenska regementen (10,800 man) från Preussen komma staden
till hjelp; sedan belägringen blifvit upphäfd, skulle en del af
’) Geijer III s. 117 och 118.
2) Historiskt Archivum (1774), III s. 10 o. f.
Hist. Bibliotek. 1878.
30
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
