Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
.!. mankell.
78
Hvad beträffar Wallenstein, så drog han, efter
tillbakavisandet af konung Kristians landstigning vid Wolgast,
framför Rostock, som genom svåra hotelser den 27 Oktober tvangs
intaga kejserlig besättning. Men belägringen af Glückstadt
måste upphäfvas redan i medlet af Augusti, hvaremot Krempe
i medlet af November slutligen kapitulerade, sedan
Wallenstein personligen infunnit sig vid belägringshären och hotat
med storm.
Y.
Oaktadt faran för Sverge, om den någonsin förefunnits,
bordt synas fullkomligt undanröjd genom den förenade
svenskdanska flottans otvifvelaktiga öfvervigt i Östersjön och
isynnerhet genom Stralsunds besättande, började Gustaf Adolf,
omedelbart efter hemkomsten från preussiska fälttåget 1628, blifva
betänkt på att, med begagnande af Stralsund såsom utfallsport,
nästa år öfverföra en armé till Tyskland, men gå defensivt till
väga i Preussen. Han stötte dock härvid på motstånd hos
Oxenstjerna, hvilket uttrycktes i bref till rådet af den 30
November och till konungen af den 2 December 1628.
Rikskansleren öfverskattade visserligen Wallensteins krafter och
förmåga att utrusta en flotta samt ansåg Danmark sväfva i den
största fara, hvarföre det verksamt borde understödjas. Men
detta borde ske defensivt, sålunda att Gustaf Adolf skaffade
sig större flotta och ordentligt fastsatte sig i Stralsund,
hufvudsakligen för att hindra Wallenstein der utrusta en flotta, med
hvilken han kunde besegra Danmark, öfversegla till Sverge
och insätta Sigismund på svenska tronen (?). I Preussen borde
man derimot gå offensivt till väga och helst eröfra det
mägtiga Danzig1).
Gustaf Adolf sammankallade då rådet den 15 December
och framstälde faran för Sverge i så hjerta färger, att
detsamma, som icke kunde bedöma den politiska ställningen på
grund af andra underrättelser än dem konungen lemnade,
skyndade att tacka honom för det han under sommaren undsatt
Stralsund, »fastän derom vid sistlidne riksdag intet nämndes».
Då likväl i följd deraf fiendtligheter måste väntas från de
kejserlige, som intet annat önskade än »utrota och förderfva alla
*) Krigshistoriskt Arkiv I, s. 5 o. f.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
