Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
gustaf ii adolfs deltagande i trettioåriga kriget. ,
437
evangeliske kristne samt bilda »en allmän monarchia öfver hela
verlden», så måste i tid derimot dragas försorg och kriget föras
in på fiendens gränser, hvarföre man borde gå offensivt till
väga i Tyskland, men defensivt i Polen1).
Stödd på detta rådets utlåtande, skref konungen den 26
December ånyo till Oxenstjerna med tillkännagifvande, att han
vidblef sitt beslut att, sedan stillestånd blifvit öfverenskommet
i Lifland, gå offensivt till väga vid Stralsund, men defensivt i
Preussen, hufvudsakligen emedan der ingen offensiv blefve
möjlig, för den händelse Wallenstein skulle komma dit2).
Till början af år 1629 sammankallade Gustaf Adolf i
Stockholm fullmägtige från rikets städer, för hvilka han
föreslog utrustandet af 40 bevärade fartyg, för att, då rikets flotta
under de sista åren blifvit mycket försvagad, skydda handeln
mot fiendens sjörustningar samt hindra infall af fiendtligt
krigsfolk och dess härjande i landet. Städernas fullmägtige kunde
likväl, i svar af den 26 Januari, af medellöshet icke utfästa
sig att utrusta mera än 16 fartyg, hvilka dock skulle vara
färdiga till följande midsommar och sedermera fortgent
underhållas3). Med de finska städerna skulle guvernören Nils Bjelke
underhandla. Sålunda erhöll Sverges sjömagt en icke ringa
tillväxt för offensiva ändamål.
Imellertid kom en händelse imellan, som icke var
beräknad och hvilken högeligen kunde förändra sakernas ställning.
Underrättelser inlupo nämligen, att fredsunderhandlingar i
Lübeck vid slutet af året 1628 blifvit inledda mellan Danmark
och Tyskland. Detta bevisade å ena sidan, att kejsaren
började hysa fredliga tänkesätt och att, i händelse af fred, någon
fara öfver Danmark åtminstone ej kunde komma i fråga. Men
å andra sidan stode Sverge derefter ensamt mot kejsaren,
såvida det icke äfven kunde blifva delaktigt af freden. Gustaf
Adolf beslöt derföre att till Lübeck sända en beskickning,
(Johan Sparre och Carl Baner), hvilken skulle förklara sig
öfver Stralsunds besättande och framställa de vilkor, på hvilka
Sverge ville hålla fred med kejsaren.
Kullberg, Svenska Riksrådets protokoll I, s. 123; Krigsh. Arkiv I, s. 20.
2) Krigsh. Arkiv I, s. 25.
3) Stjernman, Riksdagars och Mötens beslut; Styffe, Gustaf Adolfs
skrifter s. 312.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
