Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
gustaf ii adolfs deltagande i trettioåriga kriget. ,
443
Härpå lemnade Wallenstein det bekanta svaret: att bans herskare
hade för mycket folk, hvarföre han låtit en del deraf taga polsk
tjenst. Derimot invände Bjelke, att sådant i sjelfva verket
blott vore en undanflygt, hvarigenom man försökte försvara en
handling, som hade till följd det nästan utslocknade polska
krigets återupptagande m. m. Sedan Wallenstein knappast med
några ord till svar bevärdigat denna framställning, beslöt Bjelke
stanna i Stralsund, hvarpå han afsände brefvet till kurfurstarne,
åtföljdt af kopior af den med Wallenstein förefallna
skrift-vexlingen1).
Medan konungen sålunda klagade hos tyska rikets
kurfurstar öfver kejsarens mot honom utöfvade fiendtligheter, hade
han sjelf uppgjort en plan att från annat håll infalla i
Tyskland. Till årets fälttåg skulle nemligen 3 reg:ten skottar af
förra engelska sändebudet Jakob Sp en s v ärfvas i Skottland och
4 reg:ten (4,800) tyskar i Holland af hofmarskalken
Falkenberg, hvilken sednare äfven hade till värfningsplats den af
holländarne besatta staden Emden. Från sistnämnda stad
föreslog nu Falkenberg på våren 1629, att ett infall skulle göras
i Ost-Friesland och dymedelst fienden di v ert er as. Denna plan
gillades af konungen, men blef om intet, emedan Falkenberg
af holländarne tvangs att under trenne månaders tid med sina
trupper deltaga i belägringen af Herzogenbusch mot
spa-niorerna, som försökte undsätta staden. Först längre fram
kunde såväl hans, som Sp ens’ trupper komma till Sverge eller
Preussen2).
Under tidén hade Gustaf Adolf genom Arnheims marsch
till Preussen blifvit nödsakad att tills vidare öfvergifva
krigsföretaget mot Tyskland och att den 16 Maj hastigt afresa från
Stockholm till den hotade krigsteatern. Straxt derefter inlopp
underrättelsen om afslutandet af freden mellan Danmark saint
kejsaren och ligan i Lübeck den 12/22 Maj. Den strategiska
följden af denna fred blef å ena sidan, att hvarje angrepp på
Sverge öfver Danmark för de kejserlige blef omöjligt. Men å
andra sidan mäste Sverge ensamt öfvertaga bevakningen af
Östersjön samt blokaden af de tyska hamnarne. särdeles Stolpe,
Kolberg, Kamin, Wolgast, Greifswald, Rostock och Wismar.
Chemnitz s. 14.
2) Kullberg, Sy. Riksrådets protokoll I, s. 159, 190 och 202 noterna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
