- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
446

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

444

.!. mankell.

78

I följd deraf ditsändes äfven en svensk eskader af krigsfartyg
under amiral Blom, hvilken skulle hindra ali handel på kusten,
med undantag af Stralsunds och Stettins.

Man har sedermera sökt göra troligt1), att Danmarks
särskilda fred med kejsaren skulle inneburit ett svek mot det år
1628 ingångna förbundet, deruti uttryckligen bestämdes, att
konungen i Sverge skulle inneslutas i en blifvande fred och
att med honom ständig korrespondens om alla planer och
handlingar skulle underhållas. Om än fredens oväntadt hastiga
afslutande och särdeles de oförmodadt goda vilkor, Danmark i
densammma erhöll, uppväckte Gustaf Adolfs misstankar
angående hemliga förbindelser med kejsaren, så är likväl gifvet
att han genom mötet i Ulfsbäck måste varit beredd på
utgången och sannolikt skulle känt sig mycket besvärad, om
derigenom något hinder för det redan längesedan beslutade
krigsföretaget mot Tyskland uppkommit.

I öfrigt hade Gustaf Adolf verkligen blifvit inbegripen i
freden, om han dertill förklarade sig benägen inom trenne
månader efter dess afslutande, hvarom konung Kristian äfven
genast lemnade underrättelse. Härpå svarade Gustaf Adolf den
3, Juni från Marienburg med betygande af sin tacksamhet
derför, hvarjemte han uttryckte den förhoppningen, att konung
Kristian äfven iakttagit Östersjöns säkerhet, hvarpå båda
rikenas välfart berodde; sjelf hade han försökt befrämja samma
mål genom sändebuds affärdande till Lübeck, fastän icke
allenast dessa blifvit afvisade, utan äfven kejserliga trupper
kommit till Preussen, hvarföre han ej kunde förstå, på hvad sätt
han blifvit inbegripen; derföre begärde han att erhålla närmare
kännedom angående fredsvilkoren, hvarjemte han betygade sina
fredliga tänkesätt mot kejsaren o. s. v.2). I sitt svar af
Haderslew den 25 Juli meddelade konung Kristian de begärda
fredsvilkoren, hvarjemte han förklarade sig i afseende på Östersjön
hafva ansett onödigt att ifrågasätta en sak, som ingen
bestridit, äfvensom att han i sinom tid nog skulle värna sin
höghetsrätt öfver hafvet till båda rikenas säkerhet; beklagade i öfrigt
såväl afvisandet af de svenska sändebuden, som de kejserliga
truppernas marsch till Preussen, der de likväl tagit polsk tjenst;

*) Detta antyda både Chemnitz och Pufendorf.

2) Chemnitz s. 28.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0454.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free