Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
gustaf ii adolfs deltagande i trettioåriga kriget. ,
447
Såsom man finner, hade Gustaf Adolf, liksom så många
gånger förut, äfven nu vetat ingifva riksdagen fruktan för de
stora faror i afseende på fäderneslandets religion och
sjelfständighet, som skulle hota, hvarjemte han bibringat den
öfvertygelsen, att han försökt alla utvägar att erhålla en säker fred; men
då denna, i följd af fiendens hårdnackenhet icke kunde vinnas
vore det bättre att föra kriget utom landets gränser, ju längre bort
desto bättre, än hemma. Äfven förtjenar framhållas, att
konungen fortfarande fordrade uppoffringar för det polska kriget,
fastän han längesedan var beredd att afsluta detsamma genom ett
stillestånd for att få deltaga i tyska kriget.
Angående 1629 års fälttåg må följande nämnas. I
dispositionen öfver krigsfolkets fördelning för året upptagas 23,050
man för Preussen, 12,250 för Lifland, 11,900 i Sverge, 3,000
i Stralsund och 1,200 på flottan, tillsammans 51,450 man1),
i hvilken summa dock hvarken äro upptagne 4,375 redan i
tjenst befintlige utländske ryttare eller Sp ens, och
Falkenbergs 7,800 värfvade soldater, med hvilka trupper
totalbeloppet ökas till 64,225 man. När konungen den- 21 Maj anlände
till Pillau, medförde han en förstärkning a.f 3,000 man,
hvarigenom svenska hären uppbringades till 12,500 man i falt och
8,000 i garnison. Så fort han fatt veta, att polska hären låg vid
Graudenz, att Arnheims trupper beredde sig att öfvergå Weich
-sein, och att angreppet således skulle ske pä högra stranden af
nämnda flod, lät han kring det redan förut väl befästade
Marienburg uppföra ett förskansadt läger, der han samlade sin
hufvud-styrka. Derefter flyttade han, till vinnande af bättre
underhåll, kavalleriet närmare fienden mot Marienwerder. Sedan de
fiendtliga härarne, som dock blott räknade 18,000 man, vid
Graudenz trädt i förening, uppbröto de i medlet af Juni åt höger,
för att öfver Riesenburg kringgå Gustaf Adolfs venstra flygel
och om möjligt afskära honom från Marienburg. Det var under
det härigenom föranledda återtåget, som den bekanta fäktningen
vid Stuhm (egentligen Honigsfeld) föreföll. Med någon förlust
undkom konungen dock till lägret vid Marienburg, söder om
hvilket fienden äfven i slutet af månaden slog läger.
Nu gjorde sig fördelarne af Gustaf Adolfs väl befästade
operationsbasis gällande. Vid Marienburg var han oåtkomlig.
*) Mankells Uppgifter o. s. v. 115.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
