- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
452

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

450

.!. MANKELL.

78

som kunde hända och att man måste vara beredd på vidare
anfall. Nästa år kunde danskarne bli starkare, och förenade de
sig dertill med svenskarne, så blefve de kejserlige tvungne till
en högst obehaglig defensiv, genom hvilken i främsta rummet
Wallensteins hertigdöme Meklenburg från Stralsund hotades.
Dertill kommo åtskilliga förhållanden inom tyska riket och dess
granländer, som påkallade ökad uppmärksamhet.

Allt detta gjorde Wallenstein benägen för danska krigets
afslutande samt för en snar och billig fred. Och härutinnan var
Tilly af samma åsigt. Båda lyckades äfven öfvertyga sina
herrar om åtgärdens nödvändighet. Lübeck bestämdes till
underhandlingsställe, i följd af det nära granskapet med ön Fehmern,
der konungen af Danmark under hösten 1628 uppehöll sig. Den
19 December utnämndes af kejsaren Wallenstein och Tilly till
fredskommissarier; dessa utsågo åter ställföreträdare. Så fort de
danska och holstein-gottorpska sändebuden — de sistnämnda
såsom medlare — anländt, börjades den 26 Januari 1629
freds-underhandlingarne. Den 10 Februari framlade de danska
kommissarierna sina vilkor, hvilka hufvudsakligen afsågo
återställande af alla förhållanden såsom före kriget, skydd och amnesti
för den nedersachsiska kretsens ständer, samt intagande af
Frankrike, England, Sverge och Holland i freden, om de inom
bestämd tid derom anhöllo. Fastän Wallenstein och kejsaren i
hemlighet voro benägna att bifalla dessa vilkor, ansåg Tilly, som
egentligen plockat kastanierna ur elden, dem likväl alldeles
öfverdrifna. Ett bemedlingsförslag måste uppgöras, och med
detsamma afreste de danska sändebuden i Februari till sin konung,
som ifrigt rustade.

Under tiden gjorde sig kejsaren och Wallenstein allt
besvär för att öfvertyga hertigen af Bajern och Tilly om
nödvändigheten af eftergifvenhet, särdeles med afseende på Sverges
möjliga inblandning. När de danska sändebuden derföre
återkommo och afgåfvo sitt ultimatum — i hvilket några mindre
eftergifter blifvit gjorda — afslöts freden slutligen den 12/?2 Maj
på de för Danmark fördelaktigaste vilkor. Alla förlorade
landsdelar återfingos, och Danmark behöfde ej betala några
krigskostnader, hvarimot det förband sig att afstå från hvarje
inblandning i tyska rikets angelägenheter, samt följaktligen äfven från
hvarje anspråk på biskopsdömena Brehnien, Verden och Schwe-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:04:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/5/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free