Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
454
.!. mankell.
78
äfven till en stor del ännu var protestantisk, eller när
undersåtare genom uppror ansågos hafva förverkat nämnda privilegier,
såsom t. ex. i Böhmen. Han försökte äfven att genomföra samma
grundsats i riket, i det öfriga Tyskland. Och hans ombud gingo
härvid ofta hänsynslöst till väga.
Rörande återställandet af de katolska erkebiskopsdömena,
biskopsdömena, abbotsstiften, klostren och stiftelserna, så var
sjelfva rättsfrågan mycket omtvistad och har alltid varit det. Men
kejsaren ansåg sig hafva rätt, hade magten i sina händer, blef
ifrigt ansatt af de fyra katolska kurfurstarne och öfriga katolska
ständer, samt skred derföre till utförandet, dock alldrig förrän
rikskammarrätten afgifvit sitt utlåtande och alla tillhörande
handlingar blifvit granskade. Redan före restitutionsediktets
utfärdande den 6 Mars 1629 hade enstaka katolska områden och
stiftelser blifvit fråntagna sina protestantiska egare och återlemnade
till kyrkan. Efter detsamma skedde det visserligen i större
skala, dock långsamt och försigtigt samt blott i den mån
kejsaren med sina vapen kunde understödja utförandet, hvilket pä
långt när icke var fallet öfverallt, såsom t. ex. i de fria
riksstäderna o. s. v. För honom var det visserligen en religionssak,
om han äfven genom biskopsdömen ville hafva sin broder
försörjd, liksom konung Kristian sina söner; men för de fleste
andra, både katolska och protestantiska ständer, var det
förnämligast en magt- och penningefråga. De sistnämde miste en mängd
inkomster och förlorade mycket af sitt politiska inflytande, och
det var hufvudsakligen derför de uppstämde ett gemensamt
klagoskri. Många blefvo dock skonade, särdeles sådane som
under det inbördes kriget ej uppenbart rest sig möt kejsaren, och
ibland dem särskildt kurfurstarne af Sachsen och Brandenburg,
hvilka hvardera fingo behålla trenne sekulariserade biskopsdömen,
hvarföre de äfven blott svagt protesterade. Vid kurfurstedagen
i Regensburg, i medlet af 1630, lyckades protestanterna för
öfrigt utverka ett uppskof med restitutionsediktets verkställande,
hvarjemte till följande år en sammankomst beramades i
Frank-furth am Main, då man ville underhandla om förlikning1). Det
var såsom en förberedelse till denna sammankomst, som
protestanterna vid mötet i Regensburg beslöto den särskilda samman-
*) Beckers Welt-G-escliichte (Siebente Auflage), VIII s. 336.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
