Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4(30
j. mankell,
56
pâ hvad sätt Gustaf Adolf lyckades öfvertyga sina rådgifvare,
sina ständer och sitt trogna folk, att en dylik fara det oaktadt
förefanns, samt derigenom göra dem villige att underkasta sig
de uppoffringar, som voro nödvändiga till utförandet af det
måhända största krigsföretag, som någonsin från Sverge utgått.
Tager man alla omständigheter i betraktande, torde Sverges
ställning alldrig varit starkare, än vid denna tidpunkt. A ena
sidan skyddades dess område mot Tyskland af Danmark, som då
ännu egde Skåne, Halland och Blekinge, jemte Gotland o. s. v.
A andra sidan af Polen, som då innehade hela Preussen och
Posen till gränserna af Pommern och Schlesien. Till den smala
öppningen mellan Brömsebro och Reserort kunde man blott
komma sjövägen från Pommern eller Meklenburg, och denna
öppning var dessutom tillspärrad genom innehafvandet af Stralsund
samt svenska flottans otvifvelaktiga öfvervigt i Östersjön. Skulle
det oaktadt någon eskader med landstigningstrupper lyckas smyga
sig igenom, möttes den af den ombygda fästningen Kalmar,
förutom alla öfriga slott och skansar på Sverges östra kust. Lifland
och Estland skyddades genom det ombyggda Biga samt Pernau,
Rewal och Narva; Finland genom Viborg och Åbo slott,
hvarförutan innehafvandet af Pillau och Elbingen, för händelse af ett
möjligt fredsbrott, betryggade Preussiska besittningarne. Den
lilla öppningen mellan Halland och Bohuslän vid Göta elfs
utlopp, till hvilken man blott kunde komma öfver Nordsjön eller
genom danska farvatten, skyddades genom det ombyggda
Elfsborg och det nyanlagda Göteborg. Hvad beträffar grannarne,
voro såväl Danmark, som Polen uttröttade genom nyss afslutna
krig, under det Ryssland hade full sysselsättning med ordnandet
af sina inre angelägenheter samt dess utom blott rufvade på
tillfälle att från Polen återtaga Smolensk och öfriga förlorade
landsdelar1).
Alldrig hade tidpunkten sålunda varit gynsammare för Sverge
att efter 70 års nästan oafbrutet krigstillstånd erhålla den fred,
som så väl behöfdes för landets utveckling i alla riktningar.
Men Gustaf Adolf, hvars stora snille icke fann någon
tillfredsställande utöfning i annat än den militära verksamheten, ville
!) I sjelfva verket bröto ryssarne efter Sigismunds död 1632
stilleståndet med Polen ocli försökte återtaga de förlorade landsdelarne, hvilken afsigt
de dock efter tvåårigt krig måste uppgifva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
