Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
482
.!. mankell.
78
ständerna, med hvilka »få eller inga korrespondenser» egde ruin
och hvilka derföre skulle uppmanas bedja konungen komma
öfver med vapen i hand. Slutligen äfven ställningen till
Frankrike, som väl önskade en diversion till sin förmån, men hvilket
såsom katolsk stat ingalunda kunde vilja befrämja den påfviska
lärans undergång.
Konungens sista försök att inför verlden rättfärdiga sitt
anfall på Tyskland var den offentliga förklaring1), som han straxt
innan öfverfarten lät kungöra. I densamma uppräknades
återigen de gamla skälen, som vi förut flera gånger sett anförda,
nemligen att bref till fursten af Siebenbürgen blifvit uppfångade
(1626), att kejsaren flera gånger upphetsat Polen och derigenom
hindrat fredlig öfverenskommelse med detta rike, att han hindrat
svenska värfningar i Tyskland, att han sändt ett kejserligt
regemente till Polens understöd (1627), att han hindrat svenske
undersäters handel i Tyskland, att han velat tillmäta sig
herraväldet i Östersjön, hvilket sedan uråldriga tider tillhörde Sverge(?),
att han förföljt närboende b und s - och blodsförvandter (Stralsund
och Meklenburg), att han skymfligen afvisat de till Lübeck
af-färdade svenska sändebuden, och ändtligen att han 1629 tillfört
Polen hjelp. Slutligen försäkrade konungen, att han ingalunda
ville bekriga något stånd i tyska riket, utan att han endast och
allenast uppträdde till skydd för sin och det allmännas frihet
samt dermed skulle fortfara, till dess hans anförvandter, vänner
och grannar blifvit åter försatta i samma tillstånd, som före
krigets början.
Till att fullända bilden af Gustaf Adolfs tyska politik, vore
behöfligt, att tillika skildra det mottagande, han efter
landstigningen rönte af sina »vänner och svågrar», äfvensom de skäl,
hvarigenom han lyckades förmå sitt fattiga folk till ytterligare
uppoffringar för det tyska kriget och hvilka sedermera utspunno
sig under hela den följande förmyndareregeringen. Men då
denna afhandling måhända redan vuxit till en för Hist. Bibi.
betänklig .längd, må i stället nämnas några ord angående den
militära omfattningen af det stprartade krigsföretaget.
Man har i detta hänseende en vigtig handling, nemligen
»Disposition uppå krigsfolket, actum den 12 April 1680» 2), hvilken
1) Chemnitz I, s. 37.
2) Mankells Uppgifter om Svenska Krigsmagtens styrka, n:o 124.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
