Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
492
ANl). FRYXELL.
5
styrelsen. Detta blef möjligt genom sluga, djerfva ofta
samvetslösa riksdagstillställningar och genom de med hofvet ingångna
förbindelser, medelst hvilka partiet 1738, 1747 och 1769
lyckades undantränga Mössorna.
Till denna sakernas vändning bidrogo än mera de vanor och
tänkesätt, Sverges eröfrings- och stormagts-tid efterlemnat; ett
öfvermod, som ansåg svenska tapperheten och kraften
oemotståndliga; en vana att genom utrikes tagna krigsbyten, eller
genom utrikes ifrån af så staten som enskilda mottagna
understöd lefva högt öfver sina tillgångar ; att t. ex. uppföra storartade
byggnader såsom vid Ekolsund, Löfsta, Skokloster, Stjernarp,
Tidön in. fl.; verkliga slott, passande mer för furstar än för
enskilda adelsmän i det fattiga Sverge. Sådana vanor och
tankar lockade till öfverflödigt lefnadssätt och till öfverdådiga
planer; å ena sidan obetänksamma eröfrings-krig, och å den
andra djerfva försök att genom konstgjorda medel framkalla,
framtvinga en blomstrande fabriks- och handels-rörelse. I
sammanhang härmed alstrades ock hos många en bestämd ovilja
mot sparsamhet, försigtighet och fred, hvilka kallades gnideri,
feghet och ett nesligt stillasittande ; hvaremot man med
förtjusning talade om de tider, då Sverges blågula fanor svajade
öfver Tysklands fält. Genom läroböcker och skrifter, som med
ensidig förtjusning beprisade förra tiders krigsbragder, ingöt
man hos ungdomen samma åsigter. Sällskapet Avazu och
Wallassis var deraf ett uttryck, en följd. Flere dåtidens
unga skalder, en Dalin, Odel, Hesselius, uppkittlade än mer
dylika känslor och bidrogo derigenom i synnerhet till
händelserna 1738—1741. Dessa minnen och tänkesätt hafva i hög
grad bidragit till Hattpartiets uppkomst och fortfarande välde.
Det låg ock nära nog i sakens och menniskolynnets natur,
att åsigter, till utseendet så storartade och fosterländska, måste
finna många och varma anhängare. Det var ju ungefär
desamma, som ledde Gustaf Adolf, Karl den tionde och Karl
den tolfte? Dessa segertiders glans var så mycket mer
förledande, som deras skuggsidor blefvo genom då gängse
häfdateckning undangömda.
Hattarna hade således två starka stöd, det ena, sina
ledares ovanligt stora skicklighet, det andra, tänkesättet hos en
ej ringa del af landets medel- och högre-samhällsklasser. Allt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
