- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Femte delen /
513

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

17 erik brorsson ralambs förhållande till konung gustaf ii adolf. 511

at disponera om migh sielf och alt så wåldsamligen afhollit migh ifrån
dhen plichtighet, iagh medh rätta och giärna hafwer bordt at effterkomma,
så will iagh doch ännu yttermera fly till min K. Morkiers gunst och
moderliga bewågenhet medh min ödmiuka böön, dhet solliciterandes,
at hon icke allenast excusera wille thenna tijdsens försummelse, dher
till dhen frucktan iagh hafwer warit uthi är orsaken, såsom och at
iagh icke hafwer welat bedröfwa min K. Morkier medh något ondt
tillhanda, uthan och at min K. Morkiär dhen olycka och sorg dher i
iagh så hastigt fallin är, genom Hans Maij:ts wår allernådigste konungz
onåder, icke ville medh sin wredes tillökelse odrägeligen beswära. Och
på dhet min K. Morkiär må dhesto bättre kunna dömma uthi min sak,
så will iagh henne alldeles så referera, som hon sigh tilldragit hafwer
och synnerligen efter dhet iagh wähl weet, huru många Judicia uthi

adeln utsetts att uppvakta henne under hennes resa till konungen, hos hvilken han i
egenskap af kammarjunkare, (ej kammarherre) tjenstgjorde i Höchst den för honom så
olyckliga aftonen d.l8November 1631, hvarefter konungen skref till riks- och
kammarå-den, att han ämnat sända Erik till riksrådet i Stockholm, att det måtte fälla öfver
honom en dom, som hans ogerning i detta fall förtjent. »Men så hafwer han sin
förre olydne med een ny geenwördigheet således förökatt att då wij befallett hafwa,
at han skulle blifwe häfftadt, till tess rätten kunde hafwa sin gångh, så är han
wijken Oss här ifrån, och kunne wij icke wetta, om han sigh till fienden eller
annorstädes hafwer begifwitt. Mädan nu Oss sådan hans ohörsamme stollte
sturtzig-heet och mootwillie icke ståår att lijda och wij intet annars kunna döma än at
hans fadher honom till sådan odygd hafwer upfödt, och att ther vnder någott annat
motte sticka, att han Oss så högfärdeligen hafwer tordtz förtörna, Så hafwe wij
befallat wår elskerlige Riksråd, att the alle hans faders godz och förlänningar, som
han af Oss hafwer bekommit, i qwTarstad sättie skola, till des han sin son inför
dem sisterer. Befalle förthenskuld eder, att wthi jordeböckerne och elliest i
Carn-rnaren inqwirere effter samme gods och förlänningar och gifwe wälbe:tte Rijksens
Rådh tilkänna hwilke de ähre, att de måge wrår wiílie dervthinnan kunna
effterkom-ma. Befalle wij fördenskuld nådeligen att i straxtt alle hans faders godz och
förläningar, ehwad nampn dee hällst hafwa kunna, them han af Oss i heele war
regering fine es att hafwa bekommit, så länge arrestera, till dess han sin sonn igen
sisterar, att wij kunne denne actiou lageligen emoot honom uthföra låtha och wele
wij therhoos, att be:tte hans fadher skall så länge ifrån sitt kall blifwe afsadt och
sig uthi sitt huus oppehålla». Oaktadt riksrådet bad, att konungen ville förskona
den gamle mannen från afsättning, så vidhöll han sitt förra beslut. Fadren
blef oaktadt enkedrottningens och Axel Oxenstiernas förbön ej använd i rikets tjenst
förr än 1634 den 14 Oktober. Sonen Erik Rålamb uppehöll sig i Sverige 1633,
och ville riksrådet nyttja honom som sändebud till Persien, men för den onåds skuld
hvari han varit hos salig konungen kunde det vara betänkligt att låta honom
föreställa H. M:ts person, men å andra sidan hölle detta uppdrag honom år och dag
aflägsnad, och hänsköts saken till rikskanslären, hvilken 1633 den 3 Augusti fann
det vara bäst, att Erik Rålamb, hvilken enkedrottningen rekommenderat, skulle
skickas till honom för att kunna göras bruklig och nyttig till fäderneslandets tjenst,
hvilket troligen ock skedde. Då Axel Oxenstierna i Mars 1635 begaf sig på sin
bekanta ambassad till Frankrike, medföljde Erik Rålamb »såsom en af Hans
Exel-lences förnämste hemliga Rådh», samt sparkades under vägen på skenbenet af en
häst, så att han måste följa med bagaget; en svår sårfeber uppstod; han afled i
Paris i svenske residenten Hugo Grotii hus den 16 Maj 1635 samt begrofs följande
dag på kyrkogården de la Religion af sin gamle lärare Hambiæus, hvilken då var
e. o. professor i Orientaliska språk vid universitetet i Paris samt pastor vid
Lutherska församlingen derstädes.

B. S.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Mar 11 17:09:50 2014 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/histbib/5/0521.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free