Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 SVERIGES iii dd. OCH ADELS RIKSDAGSPROTOKOLL 1 7 1 9-1 7 27. XXIII
Yid en följande öfverläggning i ämnet, den 10 febr., säger hr
Stierncrona: "Det är frågan, om det är nyttigt at Comraercie-Collegium
skall läggas under Cammar-Collegium. Man plägar säija: Tres faciunt
Collegium, men det blir Collegium derefter. Igenom commercien måste
landet komma i flor. Fast jas: är siälf ombudsman, så kan jag säija:
om den Staten reduceras, lärer Commercie-Collegium deraf få i det
närmaste sin lön."
Slutet i frågan rörande commercecollegium blifver, att det
resolveras, "at det bör ha sin särskilte Præsident".
Vid frågan om "Jure Nobilitandi" framkomma äfven åtskilliga
meningar, hvilka, ehuru utan någon tillämpning på vår tid, såsom
ganska målande för förhållandena förtjena här anföras:
Hr Wrangel säger: "Jîâr säijes vara et regale till at giöra en
sådan benådning. Det är ock så. Om Öfverheten får giöra Grefvar
ock Adelsmän, så kunde hofvet giöra en stor myckenhet, som torde
kunna öfvervotera oss. Alltså frågas om icke de, som åstunda blifva
nobiiiterade, kunna gie sig an hoos Ständerne."
Derpå svaras att man kunde förekomma den fara af talaren
förespeglas genom att förordna att de, som på sådant sätt blifva hedrade,
skola vara vissa år på riddarhuset innan de få votum.
Hr Palmqvist, en synnerlig vän af adelskapet, anför då ganska
naivt: "Vij böra ha förtroende til Hennes Maij:t ock aldrig hindra
henne at giöra godt, men hindra henne at giöra ondt." Och då
landtmarskalken föreslår, "at intet oftare giöres någon Adelsman, än när någon
familia dör ut", "efter", som han säger, "här i Riket är en ansenlig
myckenhet Grefvar och Friherrar, ock egendommen intet kan hinna til,
at de kunna föra sig up i sit stånd," förklarar samme herr Palmqvist:
"Det är en lustre för Riket, när der är mycken och vacker Adel."
Hr Stierncrona har äfven sina betänkligheter vid
landtmarskalkens förslag och menar, att "det har *den sviten med sig, at om ingen
dör ut, så kunde mången meriterad man få mista den nåden."
Hr Hamilton framkommer med ett förslag, som hos oss sedan
1809 är gällande i denna angelägenhet. Han frågar nemligen, "om
icke digniteten kunde allenast blifva vid äldsta sonen".
Resolutionen blifver, att man antager paragrafen sådan den i
förslaget conciperad är.
Efter närmare en månads öfverläggningar äro de trenne akterna
färdiga, och sedan regeringsformen den 19 febr. blifvit af drottningen
underskrifven, utblåses riksdagen formligen följande dag. Den 21 febr.
hålles predikan och derpå samlas ständerne på rikssalen, der valakten
af landtmarskalken och öfrige ståndens talmän öfverlemnas till
drottningen och uppläses; allt efter af landtmarskalken uppgjordt och
ridderskapet och adeln förelagdt förslag.
Det verk som försäkrade Ulrika Eleonora om den med
uppoffringen af arfsrätt till kronan och afsägande af souverainiteten vunna
thronen, och som med några penndrag omöjliggjorde en lika godtycklig
regering, som den, hvilken man ansåg sig hafva haft så stora skäl att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
