Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVIII
GRANSKNINGAR OCh ANMÄLNINGAR.
26
de haft länge gagn af dem. Ja kiöpmännerna säija sjelfva, at de nu
måtte låta giöra tygen tunna efter modet så åfta ändras.
Ridderskapet och A delen utlåta sig, at de vore af de tanckar,
at det bör blifva et mode faststält på så väl mans- som qvinns-kläder,
ock tyckte at Deputation kunde låta förfärdiga profvet.
Hans Excellence Landtmarskalken frågade, om icke detta bör
allenast förstås om kläder, som en bär dagligen ock går til Hafvet med,
men intet om Surtouter och Resekläder, utan de fä giöras efter hvars
och ens behag.
Detta blef bifallit.
Hans Excellence Landtmarskalken förestälte, om icke man sedan
skulle inhämta Kongl. Maijitz ock Hennes Maij:tz Drottningens nådige
behag om profven.
Ock blef äfven detta godt funnit."
5 "Angående Bonde-Ståndets klädeclräckt remitterades till
Sécrété Utskåttet at der jämkas.
Hans Excellence Ijandtmarskalken berättade, at Bonde-Ståndet
villia bära cattun, om man i Seerete Utskåttet får jämka de små
saker ne med de andre Stånden.
Detta blef bifallit,"
Äfven till likkistorna sträcker man sin välmenta omsorg; så sc
vi huru vid ett annat plenum, då kläde-ordningen var före, "taltes otn
likkistor, huruvida de måtte beklädas. Ock som färnissa och färgen
kan kåsta mer än klädet, tyckte Ridderskapet ock Adelen, at det kunde
tillåtas kläda dem dock intet med sammet, utan med kläden."
Den föreslagna Cancellie-ordningens genomgående lemnar äfven
anledning till flera betecknande citater, men inskränka vi oss till att
här, såsom ett prof på hvad man redan nu förstod med mutor, anföra
hvad af hr Stierncrona och landtmarskalken yttras, då § 47 förekom,
hvarest vid tjenstens förlust förbjudes att taga gåfvor. Den förre
"utlät sig" nemligen, "at officia humanitatis ey lära vara härigenom
förbudne, såsom om någon ville gie enom något nytt af åhret, ett
dussin bouteiller vijn eller annat mer sådant smått." Hvarpå
landtmarskalken upplysande svarar: "Förbudet lärer fuller förstås om
penningemutor och något ansenligit."
Riksdagens brännande fråga är och blir nu såsom 1719 de
adeliga privilegierna, i sig innefattande alla de anledningar till den
misssämja mellan de olika klasserna i samhället, som måste framkallas af
obilligt tillvällade förmåner och rättigheter. Redan den 15 mars höra
vi landtmarskalken uttala dessa ord: "Det Högloflige Ridderskapet ock
Adelen äre i dag upkallade til mycket angelägna ährender. Alles vår
välfärd beror på enighet imellan alla fyra Stånden. Skola vij få
enighet, måste vij taga den vägen, som förer oss dertill. Jag har
förnummit, at de andre Stånden hafva et slätt förtroende til Ridderskapet
och Adelen. Det skal härröra af våra Privilegier, som Ridderskapet
och Adelen 1719 fingo confirmation uppå." Och när vi stå vid
riksdagens af konung och ständer efterlängtade slut fyra månader senare,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
