Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XxxVIII
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
48
hans anhängare. I det de understödde den svenske konungens
kandidatur sökte de företrädesvis vinna tid. Dock blef på detta sätt
Johan Henriks farligaste medtäflare. Sedan hertigens af Anjou talare
slutat yrkade församlingen på konungens utnämnande. Firley och
Mielecki lyckades dock tillvinna sig uppmärksamhet bland åhörarne,
men då Gostomski skulle taga till orda, utbröt ett häftigt sorl.
Chodkievicz, starost i Samogitien, utslungade mot konung Johan häftiga
anklagelser, som Mielecki försökte vederlägga, men han blef nedtystad.
Midt under den då uppkomna oredan fick Firley tillfälle att ännu en
gång yttra några ord, Han yrkade att dagens (d. 9) sammanträde
skulle afbrytas enär den upprörda sinnesstämningen icke längre tillät
någon lugn öfverläggning. Så skedde äfven och då följande dag var
söndag, då något sammanträde icke kunde ega rum, hade man så
mycket längre tid till besinning. Deri 11 Maj utryckte de båda
par-tien på fältet, rustade till strid. Man fruktade att blod skulle komma
att flyta och att republikens fall förestod. Det franska partiet, till
antalet så öfverlägset, hade beslutit att icke längre låta uppehålla
Henriks utropande till konung, skulle våldsamheter än icke kunna
undvikas. Det andra partiet måste draga sig tillbaka men kände sig
ännu ega kraft till motstånd. Firley och hans anhängare underkastade
sig majoritetens vilja. Protestanterne öfvergåfvo sin kandidat men
icke föresatsen att rädda partiets öfriga intressen, de vigtigaste i deras
ögon. Montluc skref samma dag till Katarina: »Jag har hållit mitt
löfte att I skolen få se eder son på detta rikes tron». Segern,
hvarigenom icke blott Katarinas son redan nu till sin moders glädje fick
sätta en konungakrona på sitt hufvud, utan äfven de förhatlige
protestanterne blefvo åtminstone för tillfället qvästa, måtte hafva känts ljuf
för den, som sedermera på sin dödsbädd beklagade sig endast öfver
en sak, att han icke lyckats göra hugenotterna allt det onda han önskat.
De rapporter Hogenskild Bjelke och Gustaf Banér omedelbart
efter valet hemsände, voro af annan lydelse. De talade om ett
förloradt politiskt spel och om ärelystnadens gäckade drömmar. Orsakerna
att så skedde, voro enligt förf:s åsigt den i Polen bekanta oenigheten
mellan den svenska konungafamiljens medlemmar, Johans beteende
mot sin broder, hvilket väl aldrig kunde af fremlingar rätt uppfattas,
samt slutligen de svenska sändebudens brist på skicklighet i detta
sitt värf 1).
*) Da förf. lika litet som vi lyckats framleta den instruktion, som för desse
herrar utfärdades, meddela vi här till slut en handling, som i någon mon kan
upplysa om dess innehåll. Det är nemligen den instruktion, i hvad som siar i samband
ined konungavalet, hvilken Hogenskild Bjelke vid sin hemresa lemnade till den
qvar-dröjande Anders Lorich. Den är af följande lydelse:
»Memoriall huadh szom för Andhers Lorieh stellis skall meth vidhtlöfftigere
ordh, dågh vppå Kongl. M:ttz minn aller nodegste Herres nodighe behagh och
for-bettringh.
Först Oin Konge vahledtt iche gar för sigh.
Item om the Kongeuall ij Pålen meth denn printz aff Andiö (= Anjou) bleffve
vthslageth, af then orsak afh han iche så hastigth och ij thenne hööst komme till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
