Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XXVIII
granskningar och anmälningar.
72
akten försiggått clen 24 jan. togo den egentliga riksdagsverksamheten
sin början, och vi se ridderskapet och adelns första omsorg, vid deras
sammanträde den 26 jan., vara att behandla ett af landtmarskalken, efter
samråd med de öfrige ståndens talmän, "författat projekt" om tillsättningen af en
deputation med uppdrag att bland den massa af memorialer och suppliker,
som till riksdagen ingifvas, urskilja hvad som borde såsom
riksdagsärenden betraktas och förtjent att såsom sådana framläggas, hvarjemte
samma deputation skulle hafva »att projektera till Ståndens approbation
huru starck hvar Deputation, som Riksdagsärenderne utharbeta skohla,
skall blifva». Detta åtföljdes närmast af tillsättning af deputationer till
Riddarhusordningens »öfverseende och inrättande» samt till
Riksdagsordningens utarbetande, hvartill kom en särskild deputation för
undersökningen af de adelsmäns sak, hvilka sades vara sub reatu och
derigenom ansågos ovärdiga att deltaga i ståndets öfverläggningar. Af
större intresse blifver den snart härefter följande frågan om
tillsättningen af det secreta utskottet och den massa af olika
deputationer, mellan hvilka ärendenas behandling under denna riksdag skulle
fördelas, enligt landtmarskalkens derom till ståndet gjorda meddelande,
redan nu beräknade till »någre 20». Och härmed föras vi in i den
brännande frågan om böndernes deltagande i deputationerna, och
särskildt i sekreta utskottet. Då landtmarskalken först framställer om och
i hvilka deputationer de skola vara med »efter de redan gifvit att förstå att
de prætenderade voro med i Deputationen öfver Rådsprotocollerna»
svarar R. o. A. dertill: nej. Men sedan grefve Carl Gyllenborg anfört:
»att man häri skulle see sig noga före: det vore nog, att man finge
dem uhr Secrete Uthskottet; troendes att det lärer vara omöijeligit
att kunna sluta dem utur de öfrige Deputationer»; och landtmarskalken
bedt R. o. A. betänka sig tills i morgon, i hvilka deputationer
bönderne skulle vara med, »blef straxt utan inkast enhelleligen resolverat,
att bönderne skulle vara med i alla Deputationer utom Secrete
Uthskottet». Förgäfves protesterar bondeståndet mot ett sådant beslut
och säger i ett till sekreta utskottet inlemnadt memorial, med åberopande
af ståndets reservation mot ett dylikt beslut vid 1720 års riksdag:
»Altfördenskull, samt till föllie af samma Reservation, hvilcken Wij
Oss härmed uti kraftigaste måtto åberopa, såsom och at undfly Yåre
hemmavarande medbröders hårda tilltal och ansvar, är nu härmed till
detta förordnade Rijksens Höglofl. Ständers Secrete Uthskott Vårt
ödmjuka anhållan och kraftiga påstående, at Vårt Stånd uti detta måhl
äfvenväl måtte få åtniuta och blifva bijbehållit vid denne Våre förfäders
uppå 1627 åhrs Rijksdag förvärfvade och åthniutne gamla rätt och
rättighet, den vi Vij såsom deras efterkommande, intet veta Oss hafva
på något sätt förverkat eller gjort oss förlustige af, utan Oss fast
mera, såsom det 4:de Ståndet i Rijket, lemnas obetaget til at få vara
tillskapade under nio till tio års regering omkring 365 adliga familjer, sålunda
ungefär 38 om året, den sednare under fjorton månader, icke mindre än 164»
Olof Wingqvist: Om den svenske riksdagens uppkomst och utbildning. Tidskrift
för Litteratur 1852. Sid. 404,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
