Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
sveriges ridderskaps och adels riksdagsprotokoll. LXXIII
regeringsformen, men landtmarskalken förklarar, »att man vill intet
gå ifrån Regeringsformen», utan att »frågan är denna, om icke, i
anseende dertil, at Riks-Råden, som äro Ständernes Fulrnäcktige uti
deras frånvaro äga föreslå Kongl. Maij:t, efter 40 § i Regeringsformen,
personerne til de högre tjänsterne, Riksens Ständer, efter de nu
til-städes äro, måge utnämna dem, som de til Præsidentskapen finna
skickligast». Härtil svaras ja, och hr Lillienstierna, hvilken vid alla
debatterna uppträder såsom en synnerligt nitisk tolk af de djerfvaste
åsigterna i denna väg, söker undanrödja alla vidare betänkligheter med
de orden: »Det är så mycket mindre at påminna härvid, som Hans
Maij:t sjelf remitterat de uppläste suppliqverne hit til Ständerne, och
Råden äro depositarii, derföre tyckes detta föllja af sig sjelft».
Härmed är man fullt enig om att det får förblifva vid sekreta utskottets
och sekreta deputationens betänkande, nemligen att ständerne på samma
sätt föreslå presidenterne som rådet; men när man skall skrida till sjelfva
föreslåendet framstå genast nya knutar att lösa, ty då det vidare frågas, om
grefve Cronhielm kunde få det lediga presidentskapet i Svea hofrätt,
erkännes visserligen, att han bör »redresseras» för den orätt, som han led,
då han nödgades att lemna presidentskapet i kansliet, men lika varmt
och nitiskt framhålles å andra sidan regeringsformens stadgande att
presidentskapet! hädanefter ej skola vara förenade med riksrådsembetena,
och går man så vidt i sin ifver härför, att en lång tvist uppkommer,
om ej de riksråd, som redan innehafva presidentskap, skola afstå dem.
Mot hvad som, med stöd af regeringsformens rätta uppfattning, kan
anföras till försvar för presidentskapens qvarblifvande hos de riksråd,
som redan innehafva sådana, anmärker hr Lillienstierna: »Det är intet
så positive sagt i Regeringsformen, att de Riks-Råder, som sittia vid
Præsidentskapen skola behålla dem, utan der står att hädan efter skola
Præsidentskapen icke hänga vid Riks-Råds-Embeten». Friherre Plamilton
håller sig mera direkt till grefve Cronhielms anspråk att blifva
godt-gjord för hvad han förlorat, oaktadt ban dervid mötes af sådana
inkast som hr Blomfelts, hvilken förklarar: »Gref Cronhielm har
ersättning nog, ty när han sat i Uphandlings-Deputation efter Giörtz, så
tog han ut sin innestående lön». Hvaremot br Didron ådagalägger
större riddarmannatro och helt enkelt säger: »Hvad man en gång
lofvat bör man hålla». Friherre E. Creutz fäster sig främst med afseende
på presidentskapens skiljande från riksrådsembetena dervid, att »ifall Deras
Excellencer, som betiäna Præsidentskapen, skulle afträda dem, så måste
de besättias med andre Præsidenter, och då blifver tillökning i staten».
Friherre Hamilton återkommer till Cronhielms angelägenhet och säger
med samma bestämdhet, som för öfrigt utmärker honom: »Jag har
deducerat saken och vijst at det intet strider mot Regeringsformen,
det Gref Cronhielm begiärt; men jag vill fråga, om intet det har stridt
emot Regeringsformen at taga honom derifrån». Hr Jjillienstierna låter
sig ej häraf afskräckas från vidare inkast, utan besvarar med följande
påståenden friherre Creutz’s och friherre Hamiltons anförande: »Hvad
Statens gravation angår, som säijes häraf följa, så kan det visas con-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>