Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
xxxViiI
GRANSKNINGAR OCH ANMÄLNINGAR.
82
hvilket det hotade att låta införa sin skrifvelse, under det att den
senare förde sitt eget registratur, som ännu är i behåll. I detsamma
förekommer verkligen en del uppgifter, såsom om på rådsmötena till
städes varande rådsmedlemmar, om punkter, som på desamma varit
föremål för öfverläggning, och mera sådant af protokollsnatur, men
naturligtvis ingenting om sjelfva öfverläggningarna.
Enstaka uppteckningar om förhandlingarne i rådskammaren
förekomma från Gustaf den förstes (hans »Sekreta råd») och Johan den tredjes
tid. Deras ringa antal kan utan tvifvel genom tillfälliga fynd lätt komma
att förökas, men de äro för öfrigt fullkomligt isolerade från hvarandra,
skilda åt af långa tidsafstånd. Rådets anhållan i början af 1530-talet om
en »god man», som skulle uppteckna hvad som blifvit belefvadt och
samtyckt och föra register deröfver, »såsom alltid i förtiden varit hafver»,
synes visserligen ha blifvit uppfyld, man finner dess betänkanden
stundom till och med kontrasignerade af en sådan, men förmodligen
har man, såsom hr K. äfven anmärker, endast eller hufvudsakligen
af-sett att få besluten uppsatta, icke sjelfva diskussionerna upptecknade.
Men äfven de äldre bland de protokoll, som hr K. har tryckt, äro
synnerligt torftiga. Med rätta framhåller utgifvaren, huru det var
under Gustaf Adolfs frånvaro på de preussiska fälttågen, som Riksrådet,
fungerande såsom interimsregering, vande sig vid strängare
administrativa former, och påpekar det betecknande deri att protokollen för det
mesta upphöra, så snart denna Riksrådets funktion tager slut. För
att belysa detta förhållande har också utgifvaren angifvit dagen för
hvarje konungens afresa från och återkomst till Stockholm under i
fråga varande tidsskifte, liksom han äfven meddelat de äfven i detta
hänseende betydelsefulla och här för första gången offentliggjorda
instruktionerna, som, för hvarje gång konungen lemnade Sverige, blefvo
utfärdade och genom hela sin uppställning visa sig uteslutande afse
att ordna ett tillfälligt förhållande. Så godt som enda undantaget
från här påpekade egendomlighet äro protokollen för de märkliga, i
konungens närvaro hållna rådssessionerna, på hvilka i synnerhet den
utrikes politiken afhandlades, men äfven någon gång vigtigare inre
ärenden, såsom beskattningsfrågor eller riksdagsförberedelser. Det
äldsta till vår tid bevarade bland dessa förskrifver sig från 1624,
och ett eller annat dylikt förekommer sedan nästan för hvarje år. De
ega ett synnerligt stort intresse. I synnerhet samlar sig detta
kring-protokollen från slutet af 1629, af hvilka två (för den 27 Oktober och
den 3 November) äro kända genom Geijers bekanta framställning i
Svenska Folkets Historia och redan en gång förut äro tryckta. Det
tredje och sista (förut otryckt, liksom med de nu nämda undantagen
hela denna af hr K. utgifna samling), ger icke de båda andra efter i
betydelse. Skulle man angripa Danmark före eller efter kejsaren?
Det var en för Sveriges framtid ödesdiger fråga, hvars lösning, som
bekant, utföll i enlighet med konungens önskan, men högst märkliga
yttranden fällas emellertid under diskussionen om förhållandet till
grannriket i söder. Det hörs att en segervan krigare och en statsman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
