Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83 n. a. kullberg: svenska riksrådets protokoll. 1 6 21 — 1 6 2 9. lxxxiii
med den vidsträcktaste synkrets talar. För frågan om orsakerna till
Gustaf Adolfs ingripande i det stora tyska kriget äro naturligtvis dessa
protokoll af synnerlig vigt. Ensamt på dem lärer man dock icke
kunna bygga sitt omdöme, äfven de visa sig mången gång vara
ofullständiga, stundom redan till den yttre formen, och meningarna
emellanåt lika knappa som dunkla. Ett faller i ögonen: den styrka,
hvarmed de politiska synpunkterna hä? göras gällande. »Etsi quod
tibi no^n vis iieri, alteri ne facias, tamen quod alter tibi vult facere,
an non eidem tu quoque id facias conscientiâ Status?» heter det
under öfverläggningen den 10 November. Mot danskarnes planer
framlyser allestädes den djupaste misstro: »Vera sine dubio intentio
Dani est, ut Imperatorem nobis committat, ut ilie interim securus
thesaurizet, quo postea tanto facilius nos invadat et se augeat. Illi
omnes non faciunt pacem, ut eam tenere velint, sed ad captandam
aliam occasionem», och mera drastiskt på svenska: »man moste nu
skära honom af alla causas belli ejus contra nos suscipiendi, om oss
skulle gå väl, at han då icke hänger oss i i bakbenen» och på s. 234
förekommer ett annat för uppfattningen i Sverige af Danmarks afsigter
ytterst målande uttryck. Men det skulle vida öfverskrida denna anmälans
gränser, om vi ville anföra alla kärnfulla uttryck, som här äro
kringströdda. Utaf största intresse är det emellertid att äntligen få
samtliga dessa vigtiga öfverläggningar, som med mer än vanlig sorgfällighet
synas ha blifvit upptecknade och bevarade, också offentliggjorda och
det med en mot innehållets vigt svarande omsorg i redaktionen.
Naturligtvis är det dessa nu berörda protokoll, som i den
föreliggande delen ådraga sig den mesta uppmärksamheten. De öfriga
inskränka sig hufvudsakligen till ett kort anförande af föredragna mål
och fattade resolutioner, i synnerhet i början på ett fragmentariskt
och stundom fullkomligt obegripligt sätt. I detta hänseende röja- sig
likväl stora framsteg. För år 1621 finnes allena ett tillfälligtvis
hit-tadt justitieprotokoll, som endast för att få protokollssamlingen från
Gustaf Adolfs tid så fullständig som möjligt, kan ha förtjenat att tagas
med. Från 1622, då konungen var frånvarande öfver tre månader,
finnas endast några synnerligt kortfattade anteckningar för sex dagar
i Juni månad. 1623 var konungen i Sverige: följaktligen inga
protokoll, och för 1624 finnes endast ett protokoll af den 10 December
från en rådssession i konungens närvaro, der den utrikes politiken
diskuterades. Först 1625 ålägges det Riksrådet i dess instruktion
dels att regelbundet sammanträda två gånger i veckan, dels att hålla
ett riktigt protokoll och registratur öfver öfverläggningarna och
besluten: en föreskrift, som sedermera alt framgent nästan ordagrant lika
upprepas uti instruktionerna. Olyckan har gjort att från samma år
1625 intet enda protokoll blifvit bevaradt, och från hela tiden för
denna konungens frånvaro ur riket (han återkom i början af April
1626) återstå i allt endast protokollen för Januari månad 1626 och
ett par från Februari. Konungen lemnade Sverige å nyo uti Juni
månad samma år, och först från denna tid begynner för närvarande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
