- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
26

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

10

A. J. AMNÉUS.

26

med ett rättsmedicinskt fall, der uttömmande vittnesmål ännu
fattas och läkaren måste draga sina slutsatser af andra
omständigheter. Riktigheten af dessa slutsatser beror naturligtvis på
tillförlitligheten, klarheten och omfattningen af de förutsättningar,
ur hvilka de dragas. Derföre måste beskaffenheten af dessa
omständigheter noggrant pröfvas.

I dylika fall tillhör det rättsläkaren att i första hand uføeda
de läkarevetenskapliga punkterna och det som med dem har
sammanhang. Men aldra oftast behöfver han dessutom få del af
de upplysningar, som ransakningsdomaren på annan väg vunnit,
för att lemna ett så klart utlåtande som möjligt; han behöfver
känna vittnenas meddelanden. Yid frågan om ett sådant fall
som Gustaf Adolfs död, inträda i ransakningsdomarens ställe de
personer, som till följe af sin ställning böra och kunna inhemta
och meddela trovärdiga upplysningar om händelsen. — Och
slutligen kan det hända att rättsläkaren äfven utanför ransakningen
finner uppgifter af värde för sitt omdöme, han kan af enskild
person få en upplysning, som undgått ransakningsdomaren och
hvilkens vigt derföre är underkastad hans egen ransakning och
pröfning.

I främsta rummet måste rättsläkaren således lägga vigt på
de upplysningar, som kunna inhemtas af likets beskaffenhet och
de föremal och faktiska underrättelser, som dermed ha
sammanhang. Dessa upplysningar äro för honom pröfvostenen för alla
andra. Om ransakningens och vittnenas utsagor ej kunna
förenas med dem, så måste deras uppgifter anses ofullständiga eller
oriktiga — ej nödvändigtvis afsigtligt oriktiga, men åtminstone
orätt eller ofullständigt uppfattade. Om vittnen uppgifva att två
skott aflossats mot en person, men på den skjutnes kropp finnas
sår efter tre, så måste man sluta till att en del af uppträdet
undgått vittnenas uppmärksamhet; om de uppgifva att en person
blifvit ihjälstucken, men det dödande såret befinnes vara ett
huggsår, så måste man anse deras uppfattning af händelsen
oriktig, men ej. falsk, o. s. v. Deras vittnesmål i öfrigt får ej
förkastas eller betviflas, utan i sammanhang med deras
trovärdighet. — Man kan vid ett fall som det föreliggande sätta allting
i tvifvel, såsom Droysen också gjort. Så kan t. ex. kyUrets och
skjortornas äkthet förnekas, innan bevis lemnas på densamma:
på det sättet skall nästan hvad som helst kunna förnekas — utan

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0034.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free