Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
OM GUSTAF’ II ADOLFS DÖD.
27
skäl. Det ligger knappt inom möjlighetens område att bevisa
det persedlar icke blifvit utbytta; deremot kan det stundom
bevisas eller åtminstone göras sannolikt, att en förfalskning egt
rum, men den bevisningen åligger den som drifver satsen derom.
När en saks identitet en gång är bevisad och antagen, så eger
den sin bevisningskraft till dess motsatsen ådagalägges eller göres
sannolik. Gustaf Adolfs kyller har hängt i "Wien sedan 1632;
personer, som måste känna dess historia, ha bragt det dit; det
har fortfarande erkänts för äkta — har någon då rättighet att
utan bevis frånkänna det bevisningskraft? och på hvad grund?
I andra rummet måste, som sagdt, rättsläkaren lägga vigt
på uppgifterna af de personer som, i följd af sin ställning, kunna
och böra inhemta och meddela trovärdiga upplysningar om
händelsen. De motsvara här ransakningsdomaren i ett brottmål.
Denne behöfver för visso ej hafva varit närvarande såsom vittne
vid händelsen, för att skaffa sig säkrare och pålitligare
underrättelser om förloppet vid densamma än vittnena hvar för sig.
Att hans utlåtande till tidén är senare än vittnenas, ligger i
sakens natur. Hans omdöme i saken kan vara oriktigt och
ologiskt, det kan vara underkastadt tvifvel; de oemotsägliga fakta,
som han samlat, måste dock anses och hållas trovärdiga. —
Både Droysen och Odhner synas fästa allt för mycken vigt vid
tidigheten af de befintliga meddelandena från Lützen.
Först i tredje rummet kan rättsläkaren fästa afseende vid
meddelanden af enskilda personer, som uppgifva sig känna
förhållandena. Dessa meddelanden eger han att i första hand sjelf
pröfva. De kunna vara lika trovärdiga som de upplysningar man
vunnit genom besigtning eller ransakning, men sakna den
offentliga granskning och kontroll, som medföljer hvarje utredning
genom besigtnings- eller ransaknings-förrättning. Om cle stå i
öfverensstämmelse med de offentligt ådagalagda uppgifterne och
endast tillägga omständigheter, som naturligt förklara eller
utreda dessa, måste man anse dem trovärdiga, annars kan deras
värde mer eller mindre dragas i tvifvel.
Deremot får rättsläkaren naturligtvis icke fästa sig vid »hvad
folket sade och hvad följden blef», likaväl som historieskrifvaren
icke får fästa sig vid lösa rykten, om han vill skrifva
trovärdigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
