Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
O. NILSSON.
252
Omsider, d. 28 November, upptog senaten frågan till formlig
behandling. Riksråden Löwenhjelm och Lagerberg fingo nu i
gesandten, hurusom säkerligen ingenting skulle på konung Adolf Fredrik kunna
göra ett mera fördelaktigt intryck, än om danska hofvet ville utfästa sig att
åt dennes brorsöner, de unga holsteinska furstarna*), hvilkas utsigter på
biskopsdömet Lübeck blifvit genom Danmarks åtgärd omintetgjorda**), bereda
någon lämplig ersättning för deras förlust »du seul établissement qui aurait
pu soutenir la branche dont ils étaient sortis». — Schack gaf till svar, att
lian skulle göra sin rapport om saken och ej betviflade, att efter kronprinsens
giftermål — ty dessförinnan vore svårligen något arrangement i nämnde
rigtning att vidtaga — danska konungen »ne saisirait l’occasion de faire plaisir
à des princes qui avaient l’honneur d’appartenir de si près à S. A. R., mais
qu’il fallait naturellement que le temps amenât pour cela des circonstances qui
en mettraient Sa Majesté à même».
Ett annat meddelande gjordes åt Schack omkring en vecka senare (d. 10
Nov.) af Breteuil. Denne berättade sig hafva fått veta, hurusom Ostermann
tillkännagifvit för sina partivänner, att ryska hofvet, som icke ville stöta sig
hvarken med det svenska eller danska, ämnade iakttaga neutralitet i
giftermålsaffären, och hade Ostermann derjemte tillrådt mössorna att söka ordna
nämnde affär sålunda, att giftermålet skulle ega rum, mot det att den för
svenska konungen misshagliga holsteinska 1750 års traktaten blefve upphäfd.
Dessa Ostermanns yttranden — fortfor ambassadören — hade redan kommit till
prins Gustafs öron, och idéen hade tyckts vinna anklang hos prinsen, hvadan
således Breteuil trott sig böra så fort som möjligt prevenera Schack om
förhållandet. — Schack gaf till svar: giftermålsattalet och den holsteinska
traktaten vore af hvarandra fullkomligt oberoende; genom bådadera hade åt
Danmark obestridliga rättigheter blifvit tillförsäkrade; man kunde ej vänta, att
det skulle af dessa uppoffra somliga för att få behålla de andra ; och vore
gesandten öfvertygad, att hans åsigt delades af Breteuil, helst den holsteinska
traktaten stode under Frankrikes garanti. — Naturligtvis undvek Breteuil att göra
några invändningar, men i stället utbrast han i klagolåt öfver den ryske
ministern, »hvilken nu som alltid blott sökte att öka förvirringen, på det att
hans hof skulle under den allmänna oredan få tillfälle att handla helt och
hållet efter sitt eget behag».
Schack hyste emellertid starka misstankar, att Breteuil hopdiktat denna
sin berättelse, vare sig för att ingifva misstroende mot Ryssland, eller för att
söka utforska, huruvida Danmark skulle vara benäget att uppoffra den
holsteinska traktaten, i hvilket fall det franska partiet blefve i stånd att
genomdrifva giftermålet samt dymedelst förvärfva sig en stadigvarande vänskap från
både svenska och danska hofvets sida.
D. 13 Nov. hade Schack ett hemligt samtal med Löwenhjelms
»entremetteur» Olthoff, som dervid berättade, att Schwerin och några andra
personer sonderat konungen och drottningen, huruvida de ville samtycka till
giftermålet, om danska konungen annullerade den holsteinska traktaten samt läte sin
son afstå från det Lübeckska koadjutoratet. Projektet hade fallit Adolf
Fredrik och Lovisa Ulrika i smaken. Dessa uppgifter påstod sig Olthoff hafva
erhållit af Schwerin sjelf, som vore hans intime vän, men icke egde kunskap
om hans förtroliga ställning till Schack. Gesandten ansåg nu lämpligt att en
gång för alla gifva ett kraftigt tillbakavisande svar. I detta betonade han
särskildt så väl att hans danska maj:t ingalunda ämnade i giftermålssaken
låta föreskrifva sig några nya vilkor, som ock att Lövenhjelm, om denne
framkomme med några sådana, säkerligen skulle mista den tillit han af danska
*) Söner till Fredrik August, furst-biskop af Lübeck-Eutin, sedermera hertig af Oldenburg
och Delmenhorst.
**) K. Fredrik V hade genom en ansenlig penningsumma förmått Lübecker-domkapitlet att
välja hans nästäldsta son, arfprins Fredrik, till biskopsdömets koadjutor. Detta val hade skett
redan år 1756.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
