Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
80
O. NILSSON.
252
afslutande af det år 1750 med danska hofvet öfverenskomna
giftermålet mellan kronprinsen och prinsessan Sofia Magdalena.
Adolf Fredrik skall ett par dagar å rad hafva under
hvarjehanda förevändningar vägrat att emottaga de båda deputerade.
D. 2 December fingo de dock uträtta sitt ärende. Konungens
svar blef kort: han tillstode öppet, att det ifrågasatta
giftermålet vore honom föga behagligt, men han skulle likväl icke
lägga något band på kronprinsens handlingssätt. Senaten, som
ansåg eller låtsade anse, att konungen hade genom detta sitt
yttrande lemnat kronprinsen fria händer, afskickade (d. 3 Dec.)
till den sistnämnde riksråden Friesendorff och Liewen med
anhållan, att han (prinsen) nu måtte tillkännagifva sitt beslut.
Gustaf svarade : han befunne sig i stort bryderi huru han skulle
uttrycka sig, ty vördnaden för konungen hans fader stridde
mot böjelsen för den danska prinsessan, så att han för
ögonblicket vore ur stånd att gifva något bestämdt besked. — Han
skall till och med hafva fordrat tre veckors besinningstid. Men
knappt hade sändebuden lemnat audiensrummet, förrän Gustaf
återinkallade Liewen och till denne yttrade: han (prinsen)
trodde sig hafva i det nyss lemnade svaret tillgodosett den
aktning han vore sina höga föräldrar skyldig, inen, enär han
dock icke ville dölja, att han personligen ingenting mera ifrigt
önskade, än att blifva förmäld med prinsessan Sofia Magdalena,
holsteinska huset; dessa förespeglingar hade den verkan, att Löwenhjelm, som
framstälde affären »tout simplement et sous aucun point de vue étranger», icke
lyckades vinna ringaste gehör hos dd. mm. ; högst nyttigt vore således, om
Schack finge sitt hofs tillstånd att, dock blott såsom af sig sjelf, antyda
icke för Löwenhjelm eller någon annan högtstående person, utan endast för
Olthoff — det danska konungen torde, sedan hans dotters förmälning med den
svenske kronprinsen egt rum, varda benägen »de faire quelques chose pour
les fils de l’Evêque de Lübeck en les dédommageant de l’évêché dont ils
seraient privés et que même Sa Majesté ne s’opposerait point que ce bénéfice
touchât en partage à l’un d’eux quand un jour il viendrait à vaquer après
Msgr le Prince Frédéric»; - af en sådan ouverture skulle Löwenhjelm
sedermera kunna göra lämpligt bruk.
Olthoff var denna gång ganska enträgen samt begärde rent ut, att danska
hofvet måtte taga saken i öfvervägande. Yid närmare eftersinnande ansåg sig
Schack derföre böra hos Bernstorff på sätt och vis förorda insinuationen.
»En quelque façon je crois» — skref han — »que Löwenhjelm est assez fondé
à souhaiter qu’une pareille ouverture se fasse, car depuis que nous savons par
Scheffer lui-même que réellement il y a eu des pourparlers entre la cour et
les chapeaux relativement aux jeunes princes neveux du Roi de Suède, il est
aisé à se représenter que cela a pris racine chez ce monarque, et tout comme
il sera difficile de le faire revenir de l’idée qu’il s’est faite d’obtenir dans^
cette rencontre quelque chose pour eux, l’espérance d’y réussir pourra lui in-*
spirer des sentiments plus favorables». (Dep. d. 26 Nov.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
