Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
259 GUSTAF IIl:S OCII SOFIA MAGDALENAS GIFTERMÅLSHISTORIA. 101
rört endast deraf, att man ansett sig böra iakttaga den form, som
i Sverige plägade användas för dylika skrifter. Härtill gaf
Schack det svaret, att han efter genomläsningen gerna skulle
för Löwenhjelm yppa sin enskilda uppfattning, men dock icke
kunde, helst danska hofvets projekt ju redan förelåge, gifva
positivt besked genast rörande de ifrågasatta jemkningarna, utan
naturligtvis vore tvungen att taga saken i dess helhet ad
referendum1). — Härmed slöts denna konferens, hvilken i sjelfva
verket icke varit någonting annat än ett ceremonisammanträde.
Att åt densamma förläna en så betydelselös karakter som
möjligt, hade Löwenhjelm haft ali möda ospard. Han vidhöll
nemligen ännu sin afsigt att söka utestänga de åtta kommissarierna
från ali befattning med de egentliga förhandlingarna. Han hade
icke låtit uppsätta fullmagt hvarken för sig ensam eller för
dessa herrar; han hade velat förmå Schack att vid mötet icke
låta föra något protokoll å sin sida; han hade i det tal, hvarmed
han öppnade konferensen, icke nämnt ett ord om anledningen
till kommissariernas närvaro; och slutligen, hvad projekterna
angick, hade han, för att än ytterligare afskära hvarje möjlighet
till allmän diskussion, undvikit att vid fr amie m n and e t låta
uppläsa dessa aktstycken. — Detta före och vid konferensen.
Efteråt gick han ända derhän, att han rent ut bad Schack, att
denne måtte hemifrån skaffa sig ordres till afgifvande af
förklaring, hurusom hans danska maj:t önskade, det underhandlin-
0 Efter konferensens slut tog Löwenhjelm gesandten med sig in i sitt
enskilda kabinett (konferensen hade iieml. hållits i ett af rikskansliets rum
på kongl, slottet). Här genomläste nu de båda diplomaterna tillsammans det
svenska renonciation s-projektet. I detta hade tvenne bland de af Danmark
fordrade stipulationerna blifvit uteslutna, nemligen att prinsessan skulle afstå
från arfvet efter sin aflidna moder, drottn. Lovisa, äfvensom från det
blifvande arfvet efter! sin ännu lefvande farmoder, enkedrottn. Sofia Magdalena.
Men det var ej nog med att, dessa stipulationer blifvit förbigångna, utan man
hade i deras ställe infört, att prinsessan uttryckligen förbehöll sig sin
rättighet till alla de arfvelotter, som tillfallit eller kunde tillfalla henne inom danska
konungahusets såväl uppstigande som kollaterala linje. — Den tvist, som
härom uppstod, blef längre fram utjemnad på det sätt, att k. Kristian godkände
den af svenska hofvet gjorda Stipulationen, dock med det förbehåll »för så
vidt den vore förenlig med arfshestämmelserna i Fredrik III:s Kongelov».
(»Sans préjudicier à la loi Frédéricienne», heter det hos Schack).
Med arfvet efter prinsessans föräldrar förhöll sig på följande sätt :
drottning Lovisas qvarlåtenskap hade mest bestått i juveler ocli andra nipper,
hvilka Fredrik Y redan hade åt konungahusets medlemmar utdelat. Hvad
som möjligen återstod, hade jemte k. Fredriks öfriga qvarlåtenskap blifvit
testamenteradt åt den efterträdande konungen ensam, i hvilket testamente sål.
hvarken prins Fredrik eller prinsessorna voro ihågkomna.
Hist. Bibliotek. 1879.
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
