Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772. 147 *
sammanträde ; och omedelbart efter ankomsten af nyheterna från
Finland afsändes Zacharias Czernichew till gränsen för att
vidtaga militära anstalter, och flottans utrustning pådrefs med ali kraft.
Danmark uppmanades, såsom nämndt är, att fortsätta rustningarne
till sjös och på norska gränsen — dock med tillägg att ingen
protest borde angifvas utan efter samråd med ryska kejsarinnan.1)
— Derpå anlände en af de sista dagarne i Augusti den af konung
Grustaf omedelbart efter revolutionen afsände kuriren, baron Taube,
med konungens handbref till kejsarinnan, innan ännu någon
underrättelse om den stora händelsen hunnit anlända från ryska
ministern i Stockholm2). Taube blef kallt, men icke ohöfligt
mottagen, ehuru kejsarinnans förtörnelse icke var ringa.
Statsklokheten bjöd att ännu någon tid svälja förtreten3).
Ryska utrikesministern grefve Panin hade länge vistats i
Stockholm och tagit liflig del i de svenska riksdagsintrigerna.
För Sveriges förhållanden bibehöll han alltjemt ett särskildt
intresse och han ansåg dess angelägenheter såsom sitt speciella
område inom den diplomatiska verksamheten. Man anförde i
*) Engelska ministern Gnnnings depesch JJ aug. 1772. Tengberg anf. st.
2) Goodricke beklagar sig i flera bref, att endast franske ambassadörens
kurir tilläts att afgå omedelbart efter revolutionen, under det att de andra
ministrarnes med afsigt fördröjdes.
3) Kejsarinnans förtrytelse gaf sig luft i hennes enskilda brefvexling.
Kändt är hennes bref till Voltaire, der lion hånar svenska folket, »som på mindre
än en qvarts timma förlorat sin regeringsform och sin frihet.» Till sin
väninna, grefvinnan Bielke, i Hamburg skref hon Ctj^*. 1772): Jamais les
lois d’aucun pays n’ont été plus violentées que celles de la Suède dans ce cas-ci
et je vous garantis ce roi-là despotique comme le sultan, mon voisin : aucun
frein ne le retient. Je ne sais si c’est le moyen d’être longtemps aimable aux
yeux d’une nation née et élevée dans les principes de la liberté, mais je
suppose que je ne serai pas la seule en Europe qui ferai ces réflexions-là.» Och
någon tid efter uttalade hon om Gustaf III i bref till samma person det
kategoriska omdömet: »il n’a ni foi, ni loi.» Äfven längre fram under
fredligare tider återfinner man i Catharina II:s brefvexling sarkasmer öfver
konungen. — Grefvinnan Bielke, som fick emottaga en del af dessa utgjutelser,
synes icke hafva varit noggrann med deras hemlighållande. Ett af kejsarinnans
bref, som, utom ett skämt öfver att konung Gustaf »s’habille en public», innehöll
ett uttalande om utsigten till ett europeiskt krig, meddelades af henne til\
franske ministerresidenten i Hamburg, de la Houze, hvilken ej dröjde att inbe_
rätta det till sin regering. Se »CEOpHHKT») XIII: 265, 268,286, 300, 379. La
Houze till d’Aiguillon V3 1773 (Franska Utrikes-Dep.-tets arkiv). Äfven den
nyligen utgifna samlingen af kejsarinnans bref till Grimm (utg. af Grot,
Petersburg 1878, utgörande bd. 23 af »CBOpiIHKT»» etc.), innehåller många yttranden
af samma slag. Härmed kontrasterar på ett märkligt sätt tonen i den
brefvexling, som fördes mellan de båda monarkerna sjelfva och hvarå prof finnas
i bilagorna till akademikern Gröts arbete: EKaTepHIia II H TyCTairL III
Petersb. 1877.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
