Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
ELOF JTEGNÉR.
34
samtida diplomatiska kretsar skämtande lians yttrande till
Catharina II vid frågan om konnngavaket i Polen: »Passez-moi la
Suède, je vous passerai la Pologne»1). Panins brist pâ energi
ocb medfödda böjelse för beqvämlighet hade emellertid redan
kommit honom att försumma tillfället att förebygga revolutionen,
oaktadt han på förhand var derom underrättad; de gjorde honom
också för framtiden till en mindre farlig motståndare, än man
kunnat vänta.
I hög grad upplysande för Rysslands hållning vid denna tid äro
engelske ministerns vid ryska hofvet, Robert Gunnings,
berättelser2). Redan omedelbart efter baron Taubes ankomst till Petersburg
med underrättelsen om revolutionen hade Panin under ett samtal
meddelat Grunning att Rysslands afsigt vore att för ögonblicket
förhålla sig defensivt, men så fort som möjligt samla en här af
20,000 man i Finland ; årstiden vore nu för långt framskriden för
att befara något anfall af Sverige. Grunning anmärker dock härvid
(ti^t): »Oaktadt allt hvad grefve Panin säger om att han vore i stånd
att samla 20,000 man i Finland, så är det säkert att ingen
möjlighet finnes att samla en sådan styrka. Här finnas endast två
regementen utom garderna, och ingen menniska, till hvilken man
vågar hafva förtroende. I Cronstadt finnas for ögonblicket icke
700 man, och om man icke låter Revals och Rigas garnisoner
rycka ut, finnas inga trupper på närmare håll än Lithauen. En
armékorps der har order att genast under general Elmpts
kommando tåga hit. Den flotta, som man skulle kunna hinna utrusta,
innan Bottenhafvet lägger sig, kan ej komma att öfverstiga sju
segel, de inberäknade, som nu äro till sjös i Bottniska viken,
och dessa äro i dåligt skick, så att om svenskarne våga att
besluta sig för att gå anfallsvis till väga, ingenting skulle kunna
hindra dem att göra sig till herrar öfver Cronstadt och
Petersburg. Man gör sig stora förhoppningar på Danmark; men jag
måste anse det tvifvelaktigt, om detta hof, huru intresseradt det
än må vara i denna tilldragelse, kan våga att sätta sig i rörelse
utan bestämda försäkringar om vårt (Englands) aktiva deltagande
och skydd mot Frankrike.»
Englands bistånd var i sjelfva verket af högsta vigt för de
mot det nya statsskicket fiendtliga makterna, och omständigheterna
*) Boutaric, Corr. secr. II: 26.
2) En del af dessa berättelser är tryckt i »CEOpHHKT» XIX samt i
Raumer, Beiträge, II : o. f. (passim)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
