Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150
ELOF JTEGNÉR.
34
meddelande, under vilkor af den mest obrottsliga tystnad1):
»Rysslands afsigt vore att, i anseende till det tillstånd, i hvilket dess
försvarsanstalter nu befunne sig, under vintern låtsa likgiltighet
i fråga om revolutionen; men man hoppades att tidigt på våren
hafva kunnat samla en så betydlig truppstyrka i Finland, att
den skulle kunna gifva eftertryck åt hvad språk man då funne
för godt att föra. Tjugo linieskepp skulle utrustas; Danmark
skulle låta en korps af 15,000 norrmän rycka fram till svenska
gränsen, hålla 5,000 man i beredskap att från Seland göra en
landstigning i Skåne, äfvensom en flotta af 12 örlogsfartyg;
konungen af Preussen skulle taga Pommern i besittning. Om England
skulle antingen vilja understödja Danmark med penningar eller
utrusta en flotta, tillräcklig att skydda detta land, så skulle det
vara ett tillmötesgående af kejsarinnans lifligaste önskningar. På
dessa grunder föreslog nu Panin, att de fyra hofven borde förena
sig om afgifvande af en förklaring till konungen af Sverige, hvari
uttrycktes deras önskan att se 1720 års regeringsform återstäld.
Detta ansåg han böra vara tillräckligt för att vinna detta syfte;
i motsatt fall vore det en lätt sak att tilltvinga sig eftergifvenhet.);
— För att ytterligare bestyrka sina försäkringar om
Berliner-hofvets åsigter, visade han en afskrift af det hotande bref, som
konung Fredrik II tillskrifvit Gustaf III med anledning af
revolutionen.
Oaktadt grefve Panins försäkringar att Preussen vore
fullkomligt enigt med Ryssland om ett gemensamt uppträdande, samt
hans föreställningar om vigten för England att öfvervinna sin
ovilja mot konungen af Preussen, hvars stämning mot England
vore den mest välvilliga, möttes hela förslaget från engelsk sida
med misstroende. Sedan gammalt hade man misstänkt, att
Preussens inflytande vid ryska hofvet varit anledningen till
misslyckandet af Englands alliansförslag; Polens delning och de
åtgärder, som Fredrik II vidtagit med Danzigs handel, hvilka
ansågos högst skadliga för de engelska intressena, hade ytterligare ökat
misstroendet mot hans baksluga politik — ett misstroende, som för
öfrigt delades af nästan alla Europas hof. Grunning skrifver
»Ehuru grefve Panin foreslagit, att de fyra hofven skulle förena
sig om en förklaring till konungen af Sverige, har likväl konungen
!) Gunnings depesch ^ sept, 1772 (tr. i utdrag i »CEOpiIHKT,» XIX: 320,
och i öfversättning hos Raumer, II: 562).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
