Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
172
ELOF JTEGNÉR.
34
af öfverenskommelse med någon annan makt, eller i hopp att
väcka missnöje inom mitt konungarike, är en sak som jag icke
känner». Han försäkrar derjemte om sin oryggliga afsigt att
upprätthålla den nya regeringsformen, samt om sin önskan att hans
sträfvanden härför icke måtte medföra obehag för hans trognaste
bundsförvandt. — Uppenbarligen var konungen angelägen att hans
hållning mot Danmark icke vid franska hofvet måtte framställas
såsom annat än nödvärn mot ett hotande infallT).
Samtidigt lät konungen genom sin minister i Köpenhamn
Sprengtporten tillställa danska hofvet en förklaring rörande
anledningen till sin resa och till de truppsammandragningar mot norska
gränsen, som samtidigt blifvit anbefalda. Denna förklaring lät
han genom sin utrikesminister meddela de främmande makternas
ministrar i Stockholm, »för att i Europas ögon rättfärdiga sitt
handlingssätt» och fritaga sig för ansvaret att hafva framkallat
kriget. Svenske ambassadören i Paris meddelade sedermera på
d’Aiguillons inrådan denna förklaring till Tysklands, Preussens
och Englands sändebud i Paris 2).
Dessa demonstrationer väckte i Danmark icke mindre oro
än rustningarne’ i Norge gjort i Sverige, och danska hofvet
sparade icke på motbeskyllningar om konungens af Sverige planer
till fredsbrott. Otvifvelaktigt är, att det var Danmark som,
troget sina förbindelser till Ryssland, redan innan revolutionen
hunnit genomföras, gjort första steget till krigsförberedelser. Om
än de anstalter, som sedermera från dansk sida vidtogos för
Norges försvar, hade en mera defensiv karakter, sedan det från
Ryssland erhållit förhållningsordres att tillsvidare låta svärdet
hvila i skidan, så hade dock konung Gustaf full anledning till
misstroende mot dess fredliga afsigter. Man fann också de
danska militära förberedelserna vid gränsen betydligare än man
väntat3).— Lika obestridligt är dock, att Gustaf III:s hemliga planer på
1) Detta bref (9/n 1772) är efter ett odateradt koncept tryckt i Oorresp.
inédite s. 29. Originalet finnes i Franska Utr. Min. Ark.
2) Se Scheffers depesch d. 3/n och Creutz’ 26/n 1772, tr. i Hist. Handl. IV:
330 och III: 347. Creutz försäkrar, att d’Aiguillon »admirerat den vishet och
försigtighet», med hvilken denna förklaring var affattad, äfvensom att dess
meddelande till de andra makternas ministrar gjort den bästa verkan tor
hindrandet af gängse rykten och ogrundade föreställningar.
-) »Alla lifsförråd äro der samlade, och ända t. o. m. pontoner till att
slå bryggor öfver strömmar och vattenpass till Fredrikshall försända», skrifver
Scheffer till svenska sändebudet i Haag, baron Creutz, d. 30 1} 1773. (Kongl.
Bibi.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
