Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
67
23 OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772. 203 *
Ryssland, dels för att göra slut på ryska seglares härjningar
och skadliga inflytande på Levantens handel. Hela denna
traktat borde antedateras till slutet af Oktober 1772. »Ehuru vi
redan då, skrifver d’Aiguillon, voro fast beslutna att ingå en
dylik öfverenskommelse, i fall omständigheterna gjorde det
nödvändigt, önskade vi likväl att man icke skulle kunna lägga
oss till last att hafva afslutit den omedelbart efter
revolutionen i Sverge, hvilken i sjelfva verket icke syntes göra någon
dylik åtgärd nödvändig. Men då omständigheterna sedan dess
förändrat sig, hafva vi ansett oss böra bestämma tiden till
ofvan nämnda dag». — Samtidigt afsändes till franska sändebudet
i Petersburg Durand befallning att underrätta ryska hofvet om
detta defensivförbund, naturligtvis utan att ingå i närmare
upplysningar
Redan innan detta förslag hunnit anlända till Stockholm,
hade frågan om ingåendet af en dylik förbindelse afhandlats
mellan Yergennes och Scheffer. Denne sistnämnde hade då uttryckt
den åsigt, att det skulle vara ett förhastadt steg att göra
afsändande t af hjelptrupperna till föremål för en formlig traktat.
Sverige borde undvika allt som kunde stöta grannhofven och
gifva stöd åt den fördomen, att Frankrike vore allsmäktigt i
Sverige, och att detta land icke egde någon egen vilja. Man
borde afvakta svaret på det anbud om förbund med Ryssland,
som nyss från svensk sida blifvit förnyadt. Under tiden kunde
man förberedelsevis afhandla frågan om sättet, på hvilket
Frank-rikes bistånd skulle verkställas, — en uppgift, som i sjelfva
verket icke var den lättaste att lösa. Utom svårigheten vid
transporten och faran för en konflikt med England, befarade
man nämligen, säkert ej utan skäl, att ankomsten af en fransk
lijelp-här till Sverige skulle väcka nationens ovilja och
misstänksamhet mot utlänningar, och oro i landet kunde deraf
blifva följden. A andra sidan var det, i händelse af krig,
nödvändigt att ega en truppstyrka, på hvilken man kunde lita.
För att gå en medelväg föreslogs att minska antalet af franska
d’Aiguillon till Vergennes 29/3 1773, Creutz till konungen s. d. ; jfr
Greifroy, I: 188 o. f. »I en så trängande belägenhet, skrifver Creutz 2/5, gjorde
det icke tillfyllest att konungen af Frankrike föresatt sig att undsätta Sverige,
utan man borde äfven imponera Ryssland genom en traktats upprättande, som
genast satte E. K. M. i stånd att reclamera casus foederis och till hvilken
andra makter voro bundne att aceedera». (ß. A.).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
