Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212
ELOF JTEGNÉR.
34
orättfärdighet, fortsatte han: Men säg mig, hvad för annan
hjelp kunna vi lemna? Om någon ting faller er in, så ber jag
att ni ville säga det, såsom er, lörd Stormonts, enskilda
mening — jag förstår nog att ni icke kan yttra er i denna fråga
såsom minister! — Jag svarade att jag icke kunde förmoda,
att någonting skulle kunna falla mig in, som hade undgått
hans skarpsinne, samt att det funnes ett sätt att hjelpa, som
låge nära till hands och som jag förmodade icke kunde möta
något hinder: detta vore subsidier».
»Subsidier, invände hertigen, hvad kunna sådana uträtta?
Alldeles intet! Inga penningar kunna sätta konungen af
Sverige i stånd att anskaffa en krigsstyrka, som saknas honom, eller
hindra att han icke blir uppslukad af Ryssland. Att bistå
honom på detta onyttiga sätt, skulle endast vara en annan
väg till hans uppoffrande. Detta kunna och vilja vi icke.
Alla skäl tala för att bistå honom. Han står i spetsen för ett
sedan 150 år med oss förbundet folk. Han befinner sig i den
mest hotande fara att blifva anfallen — och jag måste
till-lägga, på ett högst orättvist sätt — af en inkräktande och
ärelysten makt. Franska folkets hjertan äro på hans sida; ni
känner ^ huru allmänt omtyckt han varit i Paris. Han har
genom sitt mer än vanligt kloka uppförande förvärfvat min
konungs personliga tillgifvenhet. Kan man lemna en sådan
furste i sticket? Nej, mylord, han kan, han skall icke blifva
öfvergifven. Om jag sutte stilla och såge på hans undergång,
så skulle jag bli uthvisslad och skymfad och icke våga visa
mig på Paris gator . . . Han tillade: ett stort folk får aldrig
lemna sin ära ur sigte, och aldrig uppoffra den åt endast
sjelf-kloka beräkningar».
Från dessa allmännare områden öfvergick samtalet till
frågan om de ömsesidiga utsigterna i händelse af ett krig.
d’Aiguillon förklarade, att Frankrike inom en månad skulle
ega 20 linieskepp segelfärdiga. »Jag vet väl, yttrade han, att
verlden säger: Frankrike är utmattadt, dess finanser tillåta det
icke att börja ett krig; men allt detta anser jag såsom
obestämdt tomt prat; och när sakerna drifvas till sin spets, då skall
det visa sig, hoppas jag, att jag har rätt». Stormont svarade
att han vore öfvertygad, att den engelska sjöförvaltningen
skulle utveckla icke mindre snabbhet i utrustningen af sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
