Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
214
ELOF JTEGNÉR.
34
komma öfverens derom. Eller om det funnes två sjövägar till
Sverige, och ni sätter er emot den ena, så skulle vi göra er
till viljes och välja den andra. Om ni vore nöjda med de
högtidligaste löften, att vår flotta endast skulle tillbakavisa
anfall mot vår bundsförvandt och omedelbart vända tillbaka, utan
att angripa Ryssland eller inlåta sig på något annat företag,
så skulle vi lemna eder hvad säkerhet härför sojn ni kunde
begära. Vi äro så långt ifrån att åsidosätta den aktning och
de hänsyn, vi äro eder skyldiga, att vi tvärtom ytterst gerna
vilja gifva eder hvarje bevis derpå och antaga hvarje förslag,
som kan rädda vår heder och skydda vår bundsförvandt. Men
ni vill ingenting föreslå, ni motsätter er det enda möjliga sätt,
på hvilket hjelp kan lemnas, och hotar att anfalla oss, om vi
skicka en flotta till konungens af Sverige hjelp!»
D’Aiguillon uttryckte vidare sitt beklagande, att icke
England ville förena sig med Frankrike om ett gemensamt
uppträdande: »då skulle vi spela en stor och aktningsbjudande rol
och betyda vida mera i Europa än hittills». — Stormont
upprepade sin försäkran att Englands hållning ingalunda berodde
på någon särskild vänskap för Ryssland eller på önskan att
Sverige skulle blifva anfallet; tvärtom hade gjort allt för att hålla
Ryssland tillbaka och i Petersburg fört ett helt annat språk
än i Versailles. Med misstroende afhörde d’Aiguillon dessa
försäkringar, liksom han fann oantagliga de förslag, som lörd
Stormont, på hans enträgna uppmaning, gjorde angående sättet
att bispringa Sverige: att hota konungen af Preussen med
krig, om han deltoge i fiendtliga åtgärder mot Sverige, att
af-sända trupptransporten, utan att låta den ledsagas af en flotta
o. s. v. Då d’Aiguillon framkastade den tanken, att Frankrike
möjligen i värsta fall skulle nöja sig med att landsätta sina
trupper på Sveriges vestkust, i stället för att föra dem direkt
till Östersjön, förklarade engelsmannen på det bestämdaste, att
»baltiska hafvet» äfven innefattade Nordsjön och att England
lika bestämdt motsatte sig afsändandet af en flotta till detta
farvatten som genom Öresund!
Sedan det sålunda visat sig omöjligt att finna någon utväg
att förena åsigterna om den franska hjelp s andningen, framstälde
den engelske diplomaten, trogen sina instruktioner, det förslag
om ändring i svenska regeringsformen, som nyss utgått från en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
