Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772. 215 *
gelska regeringen. »Jag vill ej inlåta mig på frågan om
revolutionen i Sverige, yttrade han, då jag känner er partiskhet
och den entusiasm, som denna tilldragelse framkallat här.
Men jag måste fästa uppmärksamheten derpå, att om konungen
af Sverige kunde skingra det oväder, som hotar honom, genom
att göra sådana förändringar i den nya regeringsformen, som
skulle kunna tillfredsställa Ryssland och Danmark, så vore
detta det klokaste steg han kunde taga, och som hans vänner
skulle göra bäst i att tillråda. Då detta syntes mig vara
alldeles ovederläggligt, fortsätter Stormont, och jag antog att det
icke skulle ogillas af min regering, skärskådade jag denna sak
från alla sidor och sökte att med alla upptänkliga skäl vinna
honom derför. Men hertigens svar voro alltjemt desamma: att
Frankrike icke kunde och icke ville lägga sig i denna
angelägenhet, att det icke ernade gifva sin bundsförvandt »des
conseils, mais du secours», att »chacun était maître chez soi»; att
om konungen af Sverige sjelf önskade framställa ett dylikt
förslag, så egde han sin fulla frihet dertill, men Frankrike ville
icke gifva honom något råd i denna riktning, ännu mindre yrka
på en sådan åtgärd. Han tillade: »hvad man än i allmänhet
må tänka derom, så hade vi ingen del i denna revolution och
voro t. o. m. okunniga derom. Sedan början af 1772 hade vi
upphört att skicka penningar till Sverige, och sände ända till
revolutionsdagen icke ett öre»1).
»I en slutlig sammanfattning af detta långa samtal yttrade
hertigen, att Sverige ännu icke hos Frankrike bestämdt anhållit
om den öfverenskomna hjelpen —- jag försökte mer än en gång
att förmå honom att gifva en bestämd uppgift hvari denna
skulle bestå, men han undvek det —; att om en sådan
anhållan framstäldes, Frankrike skulle och måste villfara den; att
vi motsatte oss en form för lemnande af bistånd, hvilken
olyckligtvis, så vidt han kunde se, vore den enda möjliga; men att
om vi kunde föreslå någon lämplig medelväg eller
sammanjemk-ning, så skulle han med största nöje gå oss till mötes, o. s. v.».
Stormont slutar denna vidlyftiga skrifvelse med följande
ord, som nogsamt visa hvilka beräkningar, som lågo bakom
*) Jfr Boutarie, Corresp. seer. I: 181: »Livre ronge: 1772. Fonds
destinés aux dépenses de la Suède: 200,000 livres. Dépenses de la révolution de
Suède: 603,000 livres».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
