Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
218
ELOF JTEGNÉR.
34
Montheynards öron, framkallade dennes energiska protester.
Äfven hertigen af Aiguillon tviflade på dess utförbarhet, ehuru han
synes haft mindre betänkligheter mot att låta franska soldater
segla under engelsk flagga, än hans militäriske kollega. Saken
var på tal under det ofvan anförda diplomatiska samtalet mellan
Stormont och d’Aiguillon, men på ett sätt som synes visa, att
denne förstnämnde varit okunnig om planens upphof. Då han
föreslagit att skicka trupper utan att använda en flotta, invände
d’Aiguillon, att betäckning af örlogsfartyg vore nödvändig, och
frågade, enligt Stormonts berättelse: »Vill England åtaga sig att
lemna en dylik? Vi begära icke bättre och skola då icke skicka
någon egen flotta. — Han sade detta med en leende min, och
jag svarade endast, att jag var öfvertygad att han icke på allvar
kunde föreslå något dylikt».
Emellertid syntes i längden så väl underhandlingarne i
London, som i Paris, icke lemna något tvifvel att England
icke skulle tillåta en fransk flotta att utlöpa i Nordsjön; och
det visade sig äfven, att Frankrikes regering icke skulle våga att
trotsa Englands bestämda hotelser. »Demosthenes’ och Ciceros
vältalighet» skulle ej kunna förmå dem dertill, skrifver Creutz
(1/4), som var angelägen att i Stockholm undanrödja alla
illusioner härom. Franska kabinettet beslöt att använda andra
utvägar. Den påbörjade utrustningen af eskadern i Brest — 12
linieskepp och 2 fregatter — instäldes; i stället gafs befallning
att utrusta en flotta i Medelhafvet, som under förevändning af
öfningsmanöver skulle göra en diversion mot Ryssland till
Sveriges och Turkiets förmån. Bestämmelsen härom var, såsom
ofvan är nämndt, inryckt i traktatförslaget med Sverige af d. 29
Mars. —Fråga väcktes äfven, ehuru på ett sätt som
är-karakteristiskt för Ludvig XY:s sista regeringsår, att genom en
landt-armé, värfvad i Tyskland, och från Hamburg förd öfver
Östersjön, komma Sverige till hjelp.
Det var den sedermera från franska revolutionskrigen så
bekante Dumouriez, då en 33-årig officer, som i Spanien, på
Korsica och i Polen fört ett äfventyrligt lif, hälften såsom
krigare, hälften såsom politisk agent, som hos krigsministern
Montheynard väckte tanken på att för ändamålet inrätta en
värfningsbyrå i Hamburg och som äfven fick uppdraget att
begifva sig dit och sätta företaget i gång. Det var konung Lud-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
