Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23 OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772.
223 *
Frankrike för att gagna Europas allmänna intressen». —
Förhållandena i nordöstra Europa syntes kunna komma att
framkalla en strid mellan Europas vestmakter; och ett allmänt
krig hotade att blifva följden af den fredliga statshvälfningen
d. 19 Augusti 1772, oaktadt alla bemödanden som blifvit gjorda
för fredens upprätthållande, och ehuru ingen af de makter,
mellan hvilka kriget hotade att utbryta, var i stånd att uthärda dess
ansträngningar.
VI.
Minst af alla Europas makter syntes Ryssland vara i stånd
att upptaga en ny strid jemte den, som efter upplösningen af
kongressen i Bukarest fortfor att rasa vid dess sydöstra gräns.
Förhållandena i Polen kräfde allvarlig uppmärksamhet och
kraftiga ansträngningar för att ej gå miste oin den nya landvinningen.
Det inre tillståndet i Ryssland var ej mindre egnadt att väcka
oro: nöden och missnöjet buro kort efter sin blodiga frukt i
Pugat-schews uppror. Förhållandet till den ende bundsförvandt, som
Ryssland i ett blifvande . europeiskt krig skulle ha kunnat
påräkna, Preussen, var ej heller så fritt från misstro, och särskildt
syntes Kurland kunna komma att blifva ett tvistefrö mellan de
båda makter, som nyss styckat Polen. Det var derföre icke
utan grund, som Englands och Frankrikes samt äfven Sveriges
sändebud, pä samma gång som de till sina hof inberättade
Rysslands rustningar, med en mun uttryckte den meningen, att ett
krig af Ryssland mot Sverige under förhanden varande
förhållanden vore »stridande mot ali sund politik».
De ryska krigsplanerna från hösten 1772 synas också i
sjelfva verket under Februari och Mars månader följande året
tills vidare hafva blifvit lagda å sido; och de fredsförsäkringar,
sora ryska utrikesministern slösat inför de främmande makternas
sändebud, förtjente icke all den misstro, hvarmed de uppfattades
af dem som de närmast angingo. Likväl torde Rysslands
militära förberedelser under början af år 1773 icke ensamt hafva
haft sin grund i den i och för sig förklarliga och berättigade
omtanken för betryggandet af gränsen mot Sverige, hvilket efter
det nya statsskickets genomförande ovedersägligen skulle kunna
blifva en ej alldeles föraktlig motståndare. De hade äfven sin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
