- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
225

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

91

23 OM SVERIGES YTTRE POLITIK EFTER STATSHVÄLFNINGEN 1772. 227 *

lugnare och fredligare förhållanden, för att bringa till stånd denna
så gagneliga angelägenhet»

Sådant var ryska kabinettets svar på de framställningar, som
med så mycken ifver blifvit gjorda. Oafsedt det afböjande
svaret på alliansförslaget, kunde man icke undgå att finna dessa
förklaringar tillfredsställande, åtminstone för den närmaste tiden.
— Äfven Danmarks representant i Stockholm skyndade att
afgifva liknande försäkringar. Yergennes skrifver härom (d. 3/5):
Danske ministern har ej underlåtit att följa Ostermanns exempel,
uppenbarligen på grund af föreskrift att vid hvarje tillfälle vara
hans eko. Dagen efter infann han sig hos grefve Scheffer med
en lång depesch från Schack. Scheffer gjorde sig ingen
ansträngning för att i minnet behålla »le verbiage, dont il avait dû
subir l’insipide lecture», men svarade i höfliga ordalag». —
Yergennes tillägger: »Det synes osannolikt, att Ryssland och dess
bundsförvandter skulle kunna söka strid med anledning af en
sak, som de så länge låtit ega bestånd utan invändning; men
det är mycket möjligt, att de erna fortsätta sina gamla
konstgrepp för att inom landet återupplifva oenighet och förvirring».

Äfven till Frankrike kommo sent omsider dessa fredliga
underrättelser, och Frankrike kunde, utan att synas för mycket
ödmjuka sig för Englands maktspråk, få giltig anledning att
sticka svärdet i skidan.

De båda makterna hade i Petersburg täflat i ansträngningar
att förekomma utbrottet af kriget, medan de mot hvarandra
företogo krigiska demonstrationer. Med samma cirkulärnot, som
meddelade Englands sjörustningar med anledning af franska flottans
tillernade utlöpande, följde engelske utrikesministerns föreskrift
att den icke ministerielt borde meddelas ryska regeringen, ehuru
den ej heller borde hemlighållas. Framför allt borde den icke
missförstås och Petersburgerhofvet derigenom uppmuntras i afsigter,
som vore stridande mot engelska regeringens planer. »Ty dessa
vore att bevara, icke att bryta freden»2). Engelske ministern fick
både före och efter mottagandet af dessa befallningar de
högtidligaste försäkringar om Rysslands fredliga afsigter3). Om under-

1) Panin hade meddelat så väl Ribbing som engelska ministern Gunning
den här omförmälda noten till Ostermann. Ribb. dep. Gunning

2) Suffolk till Gunning 23/4. Creutz skrifver % : Durand berättar, att
Gunning fått befallning att concertera sig med honom i allt som kan lugna Ryssland.

3) ^riS’- Grefve Panin tog Gud till vittne, att kejsarinnan icke hade
någon afsigt att anfalla konungen af Sverige, oaktadt alla underrättelser bekräf-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0233.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free