- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
238

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

240

C. T. ODHNER.

4

dana författare äro Ranke1), Häusser2), J. G. Droysen3), och
till dem har slutit sig en hel rad af yngre historici4), mest
lärjungar till sistnämde författare.

Under sådana förhållanden kunde man med skäl anse den
af hrr Hurter & c:o förfäktade åsigten om Gustaf Adolf — för
öfrigt densamma som Jesuiterna redan på trettioåriga krigets
tid gjorde gällande — såsom en »öfvervunnen ståndpunkt»,
såsom en föråldrad uppfattning, hvilken inan hädanefter väntade
att återfinna endast hos en och annan ultramontan författare.
Det var derför en öfverraskning, då en af våra svenska historici,
den såsom krigshistoriker fördelaktigt kände kapten J. Mankell,
uppträdde såsom förfäktare af samma, åsigt5). Det var en
öfverraskning att finna hr M. i sådant sällskap; det var ock för
oss och mången en obehaglig öfverraskning, att en svensk skulle
hjelpa till att neddraga i stoftet det största och skönaste minne
Sveriges historia eger. Må man förstå oss rätt — det kan ej
falla oss in att yrka, att något minne, hvilket det vara månde,
skulle vara fridlyst för den historiska kritiken; sanningen går
för historieforskaren framför allt annat, och för henne måste
alla hänsyn, vare sig personliga eller patriotiska eller religiösa,
vika — här må utan inskränkning tillämpas satsen: fiât justitia,
pereat mundus! Men hvad man deremot med rätta kan fordra
af historieforskaren, det är, att han visar de stora nationella
minnena så mycken aktning och pietet, att han egnar dem en
grundlig pröfning, en allsidig skärskådning och att han visar sig
mäktig att bedöma dem i hela deras historiska sammanhang af
orsaker och följder. Dessa fordringar har hr M. enligt vår
mening icJce tillfyllesgjort; det är derför vi beklaga, att
afhandlingen sett dagen i vårt land.

De källor hr M. användt för sitt arbete äro sedan längre
tid kända, och vi inse ej, hvilka de »nya forskningar» äro, som
hr M. säger sig hafva anstält. Hans källor utgöras i första
rummet af den gamle Chemnitz samt Krigshistoriskt arkiv, i hvars
samlande och utgifvande hr M. sjelf tagit en väsentlig del.

T. ex. Geschichte Wallensteins. Leipzig 1869.

2) T. ex. Geschichte des Zeitalters der Reformation. Berlin 1868.

3) T. ex. Geschichte der Preussischen Politik. III. 1. Leipzig 1870.

4) Mest bekant bland dessa är G. Droysen, son till ofvannämde, förf. till
»Gustaf Adolf». Leipzig 1869—70.

5) Se hans afh. »Om orsakerna till Gustaf II Adolfs deltagande i
trettioåriga kriget» i Historiskt Bibliotek f. 1878, ss, 405 if.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free