Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
GUSTAF II ADOLFS DELTAGANDE I TRETTIOÅRIGA KRIGET.
255
på samma ståndpunkt som de ultrakatolska författarne; han
ser liksom de blott med ena ögat, men synes blunda med det
andra. Han ser det elände, som 30-åriga kriget bragte öfver
Tyskland, den tillbakagång i dess kultur och den "ohjelpliga
splittring i dess politiska lif, som deraf närmast följde. Men
han ser deremot icke, att det var Gustaf Adolf och Sverige, som
räddade åt Tyskland just hvad som är lifsprincipen i dess nyare
historia, protestantismen — visserligen till högt pris, men
ingalunda för högt, ty deri låg vilkoret för Tysklands framtid och
framåtskridande : med protestantismen blef det Tyskland möjligt att
med tiden ersätta hvad som gått förloradt och att slutligen blifva
Europas i vissa afseenden främsta kulturland, men utan
densamma skulle Tyskland alltid ha stannat långt efter i
nationernas stora täflingskamp. Och den politiska splittringen, så
olycksbringande den i yttre afseende varit för Tyskland, har
äfven medfört gagneliga följder, ty det är den, som gifvit en
sä stor mångsidighet och rikedom åt den tyska kulturen, och det
är i sjelfva verket äfven den, som banat väg för den politiska
utveckling, som Tyskland i våra dagar genomgått och som ledt
till en ny enhet, hvilken, man säge derom hvad man vill,, dock
är vida bättre än den som var tillämnad Tyskland under
Ferdinand II och hans Jesuiter.
Men hvad vann då Sverige på sitt deltagande i 30-åriga
kriget? frågar slutligen hr M., och ehuru historiker finner han
intet annat svar, än att Sverige deraf och af den yttre storhet,
som Gustaf Adolf grundade, endast skördat olycka och förderf,
ständiga krig med sina grannar, ett onyttigt förspillande af folkets
blod och penningar, en hämmad inre utveckling och många
sociala missförhållanden. Att de tyska besittningarna indragit
Sverige i flere krig, är sant, ehuru man å andra sidan ej får
glömma, att det var med stöd af dessa besittningar, som frederna
i Brömsebro och Roskilde aftvingades Danmark, och att det var
i Tyskland som Svenskarne förvärfvade både Gotland, Skåne och
Då hr M. förklarar, att »det bigotta protestantiska presterskapets
makt öfver sinnena varit lika skadlig för andens utveckling och lika
fiendtlig mot verklig religionsfrihet som någonsin den katolska hierarkiens», så
hänvisa vi endast till historiens och erfarenhetens vitnesbörd: jämför t. ex.
Spanien med England, Portugal med Nederländerna, Österrike med det
protestantiska Tyskland, de katolska kantonerna i Schweiz med de protestantiska
o. s. v.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
