Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9 AHLQVIST: ANTECKN. OM EN sv. SPRÅKLÄRA UNDER 1 6 :DE SEKLET. 265
rit temligen oansenlig. Kände man närmare den Canisii mindre
katekes på svenska, till samman med hvilken hon skulle bindas, kunde
man må hända draga några slutsatser derom. Så vidt vi funnit,
utkommo under Johan IILs regering fyra katekesupplagor, afsedda för
svenska katoliker. Den bland dessa, hvilken Possevinos ofvan anförda
ord afse, var väl den upplaga af Canisii mindre katekes på svenska,
som trycktes vid jultiden 1579. Ehuru exemplar af den samma
»sprid-des vidt och bredt», har intet bland dem kommit till vår tid *).
Säkerligen har dock hvarje sådant varit helt ringa till omfånget, ty det
latinska originalet bildar ett tunt häfte om 58 sidor i litet format.
Possevino säger, att han sjelf här (: i Sverige) låtit utarbeta en
svensk språklära, och vi hafva ej skäl att tvifla på hans ord; men å
andra sidan synes det ej omöjligt, att k. Johan, som ju nitälskade
för svenska språket, ej varit alldeles främmande äfven för nämnde
företag. Troligen gäller detta i ännu högre grad om Laurentius
Nor-vegus (»Kloster-Lasse»), rektorn vid Stockholms jesuitskola, och om
några bland konungens sekreterare (Joh. Henriksson m. fl.)? som både
voro katoliker och väl hemmastadde i »kanslispråket». — Hvad tiden
för grammatikens utarbetande angår, har hon till sina grunddrag varit
färdig före den 10 Augusti 1580, då Possevino lemnade Sverige för
andra gången. Sjelf ansåg han dock arbetet ännu ej fulländadt samt
lemnade det derför att revideras af en person om hvilken vi nu gå
att meddela några upplysningar.
1)en 12 Oktober 1579 mottogs såsom lärjunge (»logicus») vid
jesuitkollegiet i Olmutz en viss Petrus Cuprimontanus. Han var
född omkring år 1548, enligt hvad namnet synes antyda, antingen
vid Kopparberget i Dalarne eller vid Nya Kopparberget i
Vestmanland, — möjligen snarast vid det senare stället, då han i kollegiets
matrikel kallas P. C. Rasbergensis Suecus, — ett tillägg, som kan
syfta på det nära Nya Kopparberg belägna Eamsberg2). Om hans
tidigare ungdom veta vi intet, men sannolikt är, att han varit en
bland Kloster-Lasses lärjungar och såsom sådan blifvit sänd till
01-mütz. Jemte några andra svenskar »deponerade» han här högtidligen
inför kollegiets styresmän d. 4 Apr. 1581 samt aflade senare — d.
22 Aug. 1583 — disputationsprof för vinnande af magistergrad 1).
Possevino underrättar oss, att Cuprimontanus år 1580 önskade fä
*) Jfr Fant: Annales typographici (ären 1572, 1576, 1591). Den i texten
omtalade upplagan (af Fant ej känd) beröres i Theiners Annales eccl. (III: s. 79)
med följande ord: »Eodem tempore Holiniæ — — Catechismus Canisii parvus
in svecicum sermonem translatus typis est editus, Jateqne per eas regiones fusus
vulgatusque, etc. — Samma katekesupplaga omtalas af Rostowski: Lituanicarum
Soc. Jesu hist. prov. pars I. s. 84.
2) Theiner a. st. U. B:s 315. — »Anno D:ni 1581 Mense Aprili die 4 sub’
Rectore hujus et Collegii et Academiæ R. P. Alexandro Hollero et Præfecto
Studiorum O. Bartliolomæo Weissagio celebrata est depositio möre Academico in
eaque sequentes beanismo absoluti — — Petrus Capromontanus Rasbergensis
Suecus». »Matricula Acad. Olomucensis A:o 1640» i Univ. bibi. i Olmutz. I
denna matrikel, som tydligen nämnde år blifvit kopierad efter äldre strödda
anteckningar, äro namnen ofta orätt skrifna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
