Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
SVENSKA AFRIKANSKA KOMPANIETS HISTORIA.
297
Henrik Carlof, hvilken i de officiella handlingarna ömsom
kallas kommendant på Cabo Corso med underlydande eller
guvernör i Guinea1), var född i Rostock2), och hade förut
tjenat i Holländsk-Vestindiska kompaniets tjenst, samt hade der
förvärfvat sig grundliga insigter i handel och sjöfart, derefter
tagit tjenst hos Louis De Geer, och genom sin framstående
energi och duglighet vunnit hans förtroende, och till följd af
hans förord blifvit upptagen till condirektor i Afrikanska
kompaniet, samt utsedd att på Guldkusten förvalta kompaniets
angelägenheter. Inom kort erhöll Carlof rang af svensk
general2); och sedan han ytterligare i England gjort kompaniet
väsendtliga tjenster, genom sin kraftiga medverkan till
frigif-vande af kompaniets af engelske kryssare uppbragta fartyg,
och räddande af åtskillig kompaniets öfriga egendom, blef han
redan 1654 upphöjd i svenskt adligt stånd, under namn af
Genom traktaterna med Danmark af 1850 och Holland 1871 har England
förvärfvat alla de europeiska kolonierna på denna kust.
Af de äldre och yngre författare rörande Guinea, hvarom vi kunnat
taga kännedom, synas de fleste ej egt någon vetskap om att i dessa trakter
fordom funnits svenska kolonier. En Holländare, O. Dapper (Nakeurige
be-schryving des afrikaensche gewesten etc. Amsterdam 1668), som skref kort
efter sedan Holländarne tagit Cabo Corso och de öfriga platserna på kusten
från Svenskarne, nämner i sitt vidlyftiga verk icke med ett ord derom ; men
hans tystnad är tvifvelsutan afsigtlig, ty han vet att i de minsta detaljer
omtala striderna 1664 och 1665 mellan Holland och England på dessa kuster.
Han berättar noggrannt huru Holmes 1664 intog både Cabo Corso, Taccorari,
Acca eller Acja, Annamabo och Mouree, och huru De Ruyter 1665 återtog
några af dessa. Bosman, en annan Holländare, som länge varit bosatt i Guinea,
slutligen såsom underguvernör, och om denna kust skrifvit ett utförligt
ar-bate (Voyage de Guinée, Utrecht 1705), nämner icke Svenskarne vidare, än att
han hört att de en tid innehaft Taccorari. Mac Culloch (Geographical
Dic-tionary, Lond. 1866), som äfven utförligt behandlat dessa trakter, uppgifver
blott att Portugiserne bosatt sig vid Cabo Corso 1610, att de blifvit bortkörde
af Holländarne, och att Engelsmännen innehade platsen sedan 1661(!). v.
Klö-der (Handbuch der Erdkunde, Berlin 1869), påstår att C. C. till en början
tillhörde Danskarne(!), sedan såldes till Holländarne, från hvilka amiral
Homes (!) tog det i 17: e årh. Endast Ukert (Handb. der Erdbeschreib., 6 ab th.,
2 th.,- Weimar 1825) och Melissantes (Geographia Novissima, Frkf. u. Leipz.
1729) samt Schneider (Handb. der Erdbeschreib, u. Staatenkunde, Glogau
1877 —1878) veta att Svenskarne först bygde fästningen Cabo Corso, ehuru den
förstnämnde tillskrifver Danskarne dess utvidgning och alla förlägga dess första
anläggning två år senare, eller till 1652. En författare i L’Univers (Hist. &
descript. de tous les peuples, Paris 1847) vill veta att Fransmännen (!) först
bygt fästena vid Cabo Corso, Taccorari och Accra, samt att Svenskarne sedan
bygde på dessas ruiner(!).
’) Carlof kallas redan i drottn. Christinas nyssnämnda bref d. 20 Nov.
1649 till konungen af Portugal »Directorem sive Præfectum», »qui istis in
oris commoraturus sedemque eo in loco a nobis determinando fixurus sit.»
2) Se bil. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
