Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11
SVENSKA AFRIKANSKA KOMPANIETS HISTORIA.
299
om förhållandet mellan de svenske kolonisterne och deras
svarte grannar var det bästa, och från de senares sida
ingenting för de förre var att befara, så hotade snart faror från
andra håll, och den unga svenska kolonien fick ej tillbringa mer
än några få år i ostördt lugn; under hela den följande tiden
förde den en alltid bekymmersam, ofta hotad tillvaro, tills
våldet och orättfärdigheten slutligen lyckades i sina afsigter att
alldeles tillintetgöra densamma.
Till en början fruktade man för Portugal, som hade
kolonier i närheten, och som ansåg det nya kompaniet göra intrång
i sina rättigheter; och utom de direkta framställningarna till
kompaniets förmon, som gjordes genom bref från svenska
regeringen till konungen, erhöll svenske residenten i Lissabon
Joh. Fredr. von Friesendorff instruktion att söka utverka
frihet för kompaniet att handla på S:t Thomas, Angola och andra
portugisiska kolonier »i nejden af Guinea». Men farorna för
kompaniet hotade från annat håll.
Redan 1650 började Engelsmännen uppbringa svenska
fartyg och från och med 1652 företogo de sig — missnöjde med
att till deras gamle medtäflare om handeln på Afrika sällat sig
en ny — att systematiskt söka utplundra kompaniet. De
engelska krigsskeppen voro ständigt ute på kryssning och
hvarhelst de funno ett svenskt fartyg, antastade de detsamma, och
lade i de flesta fall beslag på både fartyg och last. Under
åren 1650—1653 uppbragte Engelsmännen icke mindre än 23
svenska skepp, af hvilka 7 tillhörde Svenska Afrikanska
kompaniet. Länge synes svenska regeringen hafva lidit dessa
våldsamheter med synnerligen stort tålamod. Men ändtligen,
sedan Engelsmännen uppbragt två, Afrikanska kompaniet
tillhöriga, med dyrbar laddning af guld, elfenben och andra varor
lastade skepp, »Christina» och »Norrköping», och ett tredje
mindre fartyg, destinerade till Stade nödgades drottning Christina
att i ett ganska allvarsamt bref till engelska parlamentet2)
protestera mot dessa dåd, och fordra upprättelse. På olika
tider, säger drottningen, hade svenske undersåtar framstält bittra
klagomål deröfver att nästan alla svenska fartyg, som mött
1) Laur. de Geers br. t. Afr. komp:s direktörer d. 5 Nov. 1652. Orig,
på holländska i k. Riks-Archivet, Oxenstiernska saml.
2) Den 13 Nov. 1652. Riks-Registr., fol. 2084 v. Latin.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
