Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
27
SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,
323
begaf sig sjelf till Amsterdam, förnyade der sitt löfte till De
Geer, ocb erhöll %i stället af denne löfte om nöjaktig
»satisfaction». Han begärde dessutom en skriftlig handling af
kompaniets direktörer, innehållande förklaring att allt det förflutna
skulle vara förgätet; hvilket likaledes af De Geer utlofvades.
För att ytterligare insöfva direktörerne och dess på
Guineakusten varande tjenare i säkerhet, skref han såväl till
riksrådet frih. Christer Bonde som till Krusenstierna. Den förre
hade uppmanat Carlof att åter inträda i kompaniets tjenst och
aflösa Krusenstierna, och Carlof antog anbudet, men ville först
hafva den skriftliga förklaringen af direktörerne. Krusenstierna
underrättade han om sin försoning med direktörerne och sin
förestående ankomst till Cabo Corso.
Emellertid inskeppade han sig i största tysthet i Emden
på danska skeppet »Glückstadt», försedt med 18 kanoner och
48 mans besättning, och afseglade derifrån den 1 December
1657, samt ankom den 25 Januarii 1658 till Guineakusten,
utanför svenska faktoriet Gemoree. Den svenske agenten
derstädes, som såg svenska flaggan svaja på skeppet, afskickade
genast dit en man, hvilken Carlof qvarhöll, för att genom
honom erhålla noggranna underrättelser om ställningen på Cabo
Corso, och seglade derpå vidare, samt ankom följande dag till
Cabo tres punctos, der Holländarne hade ett litet fäste Axim.
Der fälde han ankar, begärde och fick af Holländarne 4 stora
kanoter och B6 slafvar, och gick med dessa samt 22
välbeväp-nade matroser midnattstid i land vid holländska kastellet S:t
Georg Del Mina, ungefär 11/2 mil ifrån Cabo Corso, och
marscherade derifrån mot Cabo Corso. Under vägen sände han
bud till de närmast boende negerhöfdingarne, för att underrätta
dem om sin ankomst och begära att de skulle infinna sig hos
honom. Bland desse var Johan Claesson Tay den förnämste.
Denne erinrades af Carlof om det högtidliga förbund, som de
vid Carlofs afresa med hvarandra ingått, och hvilket innehöll
att negrerne skulle till Carlof öfverlemna kolonien, när helst
han det påfordrade. Uppfyllelsen häraf fordrade han nu,
sägande att kompaniets direktörer på det högsta hade förolämpat
honom; och lofvade han Johan Claesson tillika att denne skulle
få alla sina skulder till Svenskarne efterskänkta. Dessa
skulder uppgingo till icke mindre än 117 marker guld. Johan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
