Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
VICTOIi GRANLUND.
28
Claesson lofvade genast att hjelpa Carlof af ali förmåga,
insläppte honom och hans folk i tysthet i hyn, lät derpå kalla
till sig alla kompaniets slafvar, hvilka Carlof till en del sjelf
köpt, underrättade dem om sina afsigter, och de förmåddes
snart genom Carlofs löften om stora skänker att lofva sitt trogna
bistånd. Emellertid, enär portarne till kastellet under natten
voro tillslutna, visste Krusenstierna och hans folk, hvaraf blott
16 man voro friske och tjenstbare, om ingenting af hvad som
under natten tilldragit sig. Vid dagens inbrott, då den lilla
porten öppnades för att insläppa slafvarne, hvilka skulle hemta
sina arbetsverktyg, var nejden höljd af en tät dimma, som
underlättade angriparnes afsigter. Så snart slafvarne inkommit,
och fått sina jernstänger i hand, med hvilka de om dagen bröto
sten, öfverföllo de den intet ondt anande skildtvakten, nedslogo
honom och öppnade den stora porten, hvarpå Carlof med sina
22 matroser och omkring hundra negrer instormade ur de tätt
utanför stående husen, nedsköt den andra skildtvakten, och lät
derefter utropa, att alla de som ej gjorde motstånd skulle få sin
sold riktigt utbetald. Kommendanten och guvernören
Krusenstierna togs till fånga, bands till händer och fötter, men blef
efter en stund lösgjord af Carlof, som föregaf att fängslingen
ej skett på hans befallning.
Carlof skickade derefter i Krusenstiernas namn befallning
till kapitenen på det för ankar i hamnen liggande skeppet
»Stockholms slott» att infinna sig i kastellet; och denne, som ej
visste hvad som passerat, gick i land och blef likaledes fången.
Det var nu en lätt sak att bemäktiga sig skeppet, hvilket,
sedan Holländarne förmått alla holländska matroser att lemna
detsamma, var så klent bemannadt, att det omöjligen kunde
afsegla. Krusenstiernas alla tillhörigheter plundrades och han
sjelf jemte kapitenen på »Stockholms slott»1) fördes såsom
Om ersättningen för varorna å detta kompaniets skepp utspunno sig
sedermera vidlyftiga förhandlingar. Kompaniet hade nemligen i Hamburg
genom sin condirector Liebert Wolters låtit assurera retourlasten för 15,750 rdr
specie; men när både last och fartyg togos af Carlof och fördes till
Glück-stadt, nekade assuradörerne att betala assuransen. En kompromiss afgjorde
saken i Hamburg 1659 till kompaniets förmon, men assuradörerne sökte
undanflykter och uppehöllo saken i 7 år. Kompaniet vände sig slutligen 1666 till
K. M:t och begärde nådigt promotorial till borgmästare o. råd i Hamburg, att
saken andligen måtte komma till slut (Odat. orig. bl. handl. rör. Afr. komp.).
Ett kongl, bref liärom afgick t. Hamb. d. 14 Mars 1666 (Riks-Reg. f. 411);
men vi hafva ej funnit huru saken slutligen aflopp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
