- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
315

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

33

SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,

323

mehra så stor difficultet haffua, utan ock enkannerligen drifva på
den 14:e punkten om Guineakompaniet». Äfven direkt hos
konung Fredrik skulle de saken »nervöse proponera, trängiandes
oppå ett prompt och cathegoriskt swar». Carl Gustaf, hvars
rättmätiga missnöje ökats genom Danskarnes tillvägagående med
afseende på Carlof, ville veta om det var deras allvar att göra
slut i saken, efter honom icke anstod tiden vidare att förlora,
tutan han »måste veta hvar an Wij äro», och hafva »visshet i
sakerna» l). De svenska sändebuden synas ock hafva uppbjudit
ali sin förmåga för att snart på saken få ett »forderligt slut»; de
hade täta konferenser med danske rikshofmästaren Gersdorf och
öfrige danske ministrar, begärde enligt Carl Gustafs befallning
företräde hos konungen och fordrade »satisfaction» ej blott för
kolonien och der lidna förluster, utan äfven för danska
myndigheternas i Glückstadt förhållande, hvilka bortsläppt Carlof och
ännu ej återstält skeppet och de tagna varorna, allt i strid med
fredsfördragen i Tosterup och Roskilde. ’Genom en snar
upprättelse — erinrade de — skulle den nyupprättade freden
stärkas och stadgas. Konungen af Sverige nödgades ganska ogerna
stanna qvar i landet, på grund deraf att hans rättmätiga
fordringar ej blifvit uppfylda. Enär kastellet, forterna, logierna,
skeppet och egendomen ej blifvit straxt återlemnade, och Carlof
fått komma undan, kunde H. M:t sig ej på någon skriftlig
försäkran förlåta, utan nödgades före sin afmarsch ur landet fordra
en reell assecuration för återställandet af det förlorade’. Konung
Fredrik betygade att han icke önskade någonting högre, än att
den nystiftade vänskapen måtte oryggeligen kultiveras och
upprätthållas, och han vore derför villig att restituera både kolonien,
skeppet och det till Glückstadt införda godset, samt ville
vinlägga sig om att återförskaffa hvad Carlof bortfört. Och
Gers-dorff, som visserligen påstod att de jure kunde ej restitution af
de tagna styckena, skepp, guld och varor fordras, och att »alle
saker woro före Tostrupiske fördraget i Cabo Cors, warandes då en
dansk hampn, inbrachte» (en invändning, som sedermera
återupptogs och på hvilken öddes mycket papper och bläck 2)? kunde dock
å sin konungs vägnar försäkra, att han, för att bevisa sin upp-

r) Br. t. Bielke och Coyet, dat. Flensborg d. 24 o. 25 Junii 1658;
ßiks-Registr. fol. 1270 o. 1276.

2) Coyets br. t. kon. C. Gust. d. 30 Junii 1658.

Eli st. Bibliotek. 1879.

22

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0323.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free