Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,
323
paniet skulle få någon godtgörelse, för att derigenom kunna komma i
tillfälle att återupptaga sin verksamhet. De kunde ej tåla den
svenska flaggan på de kuster, der de sjelfve drefvo en
fördelaktig handel, och Svenskarnes sträfvan att utveckla sin handel
och sjöfart väckte deras dolda och uppenbara förbittring.
Rättvisa och billighet togos föga i beräkning när det gälde en makt,
som var eller kunde blifva en medtäflare.
Fredskongressens protokoll innehålla många betecknande drag
för de holländske »mediatorernes» hållning emot Sverige. När
de saknade skäl — och de voro alltid mycket klena i
diskussionen, och blefvo alltid genast på slående sätt vederlagde af de
svenske underhandlarne, — så tystnade de eller bådo om ursäkt fi jr
sitt beteende, men bevisade kort derefter med handling sin
fiendt-lighet. Vid ett sammanträde aflemnade Slingeland ett af de
holländska sändebuden författadt förslag till fredstraktat, hvari
de alldeles gått förbi Guineafrågan, men öfverbevisades straxt
derom, att Sveriges fordran i detta fall icke var någon »tort»
emot Danmark, enär man redan i de föregående fördragen, just
med afseende på de farhågor man hyste för Carlof och hans
planer, intagit bestämmelser som afsägo att skaffa Sverige
upprättelse. Och om konungen af Danmark ej mäktade att utgifva
denna godtgörelse, så kunde det ej minska eller præjudicera
Sveriges rätt. Sverige hölle sig blott vid sin »droit». Om
medlen till att förnöja Sverige hemstäldes till Deras Exc:s försorg. ])
Knappast åtta dagar derefter svarade Holländarne med ett våld
och ett löftesbrott, då de saknade andra argumenter. Holländska
flottan under amiral De Ruyters befäl, som först erhållit de
holländska sändebudens befallning att lemna Landskrona, der den
hållit svenska flottan innestängd i hamnen, och dragit sig till
Köpenhamn, fick nu ordres att ånyo begifva sig till sin forna
plats, under föregifvande att de svenska skeppen lagade sig till
att utsegla. 2) Detta oväntade steg väckte ej blott hos de svenske,
utan äfven hos de öfrige fredsunderhandlarne den största harm,
och framkallade häftiga uppträden mellan desse och holländska
sändebuden. De andre mediatorerne — skrifva de svenska
sändebuden — choquerade sig högeligen öfver denna Holländarnes
åtgärd, enär desse hade på Hollands vägnar engagerat sin parole
Prot. (1. 29 Febr. 166a, sid. 634—636.
2) D : o d. 8 Mars sid. 667.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
