Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
356
VICTOIi GRANLUND.
52
att af holländska flottan nu mera intet vore att frukta, utan
tvärtom att densamma nu skulle vara redo att främja Sveriges
intressen, och de utbröto i stränga förebråelser mot sine
holländske kolleger, och förevitade dem »contraventioner» af ord och
afsked. Slutet blef att Holländarne måste beqväma sig att sända
en sträng befallning till De Ruyter att lemna Landskrona.
Holländska flottan afseglade också derifrån den 10 Mars, och drog sig
till Köpenhamns redd. ]) Svenska flottan följde snart efter, och
lade sig likaledes utanför Köpenhamn, enligt både engelska och
franska sändebudens tillstyrkan, och utan någon invändning från
Holländarnes sida, dels för att ådagalägga att Svenskarne och
Holländarne nu åter vore på god fot med hvarandra, och att
Danmark ej längre borde lita på Hollands hjelp, dels ock för
att afskära tillförseln till Köpenhamn. Och holländska
sändebuden, för att godtgöra sitt sista fel, sökte nu att på flera sätt
visa sin benägenhet för Sverige, befalde sina trupper på Fyen
att stanna och ej längre lyda danske fältmarskalken Schacks
ordres, samt förklarade att de vore beslutne, om Danskarne
ytterligare dröjde med att lemna svar på Sveriges förslag, att draga
bort sina trupper, — hvilka ännu såsom garnison gjorde vakt i
Köpenhamn — samt, utom andra åtgärder, äfven med ali makt
förhindra Danskarnes försök att göra landstigning i Skåne. Terlon
gick med sitt ord i borgen för uppfyllandet af dessa
Holländar-nes löften; och deras förändrade hållning framkallade hotelser
mot dem af danska pöbeln. Men de holländske underhandlarne
började snart »relaschera af deras chaleur», och att åter
»conni-vera med de danskes tergiversationer», hvilket inbragte dem
skarpa och bittra förebråelser af de franska och engelska
sändebuden, och både dessa och de svenska fordrade af dem bestämdt
att de skulle skilja sina skepp och trupper från de danska, och
mot Danmark »såsom en refusant procedere». 2)
Då först — den 19 Mars — förklarade Danskarne sig
villige att återupptaga underhandlingarne. De hade länge lemnat
alla framställningar utan svar, i hopp att Sverige på andra håll
skulle lida någon motgång, som möjligen kunde gifva Danmark
bättre vilkor. Svenska sändebuden klaga ofta öfver de danskes
»irrésolution och ostadighet in methodo tractandi, hvilken de
’) Prot. sid. 670.
2) Prot. sid. 668-684.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
