- Project Runeberg -  Historiskt bibliotek / Sjette delen /
343

(1875-1880) With: Carl Silfverstolpe
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

61

SVENSKA AFRIKANSKA KO M PAN JETS HISTORIA,

323

varande riksens besvär», sjelfve lida halfva skadan, blott de af
kronan kunde få andra hälften ersatt, nemligen två tunnor guld,
och dem på vissa år och terminer; och föreslogo att summan
måtte utgå af ersättningen för BornholmT) ; men denna ersättning
bestod i adliga gods i Skåne, och dessa kunde regeringen ej
genast afyttra, och om anbud å dem erhöllos, så var det endast
till ganska låga pris. Rikets finansiella hjelpkällor voro i högsta
grad uttömda af krigen, och regeringen kunde, med bästa vilja,
ej göra något för att uppfylla delegarnes i kompaniet fullt
rättmätiga anspråk. Yid 1660 års riksdag förevar frågan härom,
men det stannade dervid, att Kongl. Maj:t lofvade taga
intressen terne s sak i nådigt betänkande, och framdeles vidare förklara
sig deröfver2). Delegarne kunde icke heller af kompaniets
medel — enär sådana saknades — bekosta den utrustning, som
erfordrades för att taga den enligt fredsslutet åt Sverige på
papperet återlemnade kolonien i besittning3). Och när de ändtligen
genom nya sammanskott lyckats åter utrusta ett fartyg, för att,
om ock i liten skala åter börja handeln på Guinea, och der göra
sina rättigheter gällande, så var det redan för sent. Yi skola
straxt redogöra för dessa ansträngningar och deras resultat.

Emellertid hade konung Carl Gustaf, redan under det
underhandlingarna mellan Sverige och Danmark efter det första
fredsslutet pågingo, med sin vanliga skarpblick insett, att om Sverige
ej skulle för alltid förlora sin koloni i Afrika, så måste särskilda
ansträngningar göras, oberoende af fredsslutet och
ersättningssumman, hvilken, äfven om den kunde erhållas, skulle utfalla för
sent for att kunna återupprätta kompaniet. Han vände sig
derföre till en köpman i Hamburg, Lucas Liitkens, med hvilken
svenska regeringen synes förut hafva stått i förbindelse, och
uppmanade honom att i hemlighet och i hast ditsända ett fartyg,
och bemöda sig om att åter bringa kastellet och kolonien under
svenskt välde. Lütkens förenade med sig några intressenter i
Göteborg, hvilka utverkade åt honom medgifvande af Afrikanska

*) Odat. ansök. fr. komp:s deleg. Handl. rör. Afr. komp.

2) K. M:ts resol. d. 26 Nov. 1660 på Adelns besvär, § 7. Eiks-ftegistr.
fol. 292.

3) Detta liade de svenske fredsunderhandlarne förutsett, då de, ända tills
regeringens befallning om eftergift kom, strängt hållit på att åtminstone en
del af ersättningen af Danmark skulle lemnas kontant, på det att kompaniet
skulle kunna repa sig.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 07:05:19 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/histbib/6/0351.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free